Kommunernas huvudvärk

– Jag vet ingen annan bransch där man köper hammare till personalen och säger ”gör vad ni vill med dem” som det varit i skolan. Men nu finns riktlinjer och läroplan och det är dags att fatta viktiga, strategiska beslut, säger Åke Grönlund, professor i informatik vid Handelshögskolan, Örebro universitet, och en av Sveriges ledande forskare och debattörer inom skolans digitalisering.

– Ser jag några år framåt har fler skolor tillgång till ny teknik och digitala läromedel, vilka också har utvecklats. Den digitala tekniken kommer dessutom ge tillgång till data som kan användas till att analysera undervisning och lärande, vilket kan ge lärarna och elever nya utvecklingsverktyg. Vi ser redan idag början på den utvecklingen men det blir en utmaning för kommunerna att ge lärarna verktygen som de behöver. Mycket återstår att göra men det finns många sätt på vilka tekniken kan användas för att öka likvärdighet i skolan.

Rätt investeringar är bara en del i det stora arbete som väntar många kommuner när den nationella strategin för skolans digitalisering nu finns på plats.

– Nu ska SKL operationalisera den och vi vet inte vad det kommer att innebära, till exempel vad gäller krav på infrastruktur. Samtidigt finns en stor osäkerhet bland kommuner som köper in digitala system. Kommuner ser ofta digitalisering som något skolorna får sköta men skolans behov handlar i dag alltmer om backoffice-funktioner och gemensamma system och kommunerna behöver hjälp med att göra rätt val för sina investeringar.

Samtidigt välkomnar Åke Grönlund ett förtydligande i den nationella strategin.

– Nu har huvudmännens ansvar för skolans digitaliserings förtydligats och det är bra av flera skäl. Det är många lärare som gör fantastiska insatser och driver utvecklingen på sin skola men deras arbete begränsas av brister i, eller avsaknad av, skolhuvudmannens gemensamma system.

Strategi behövs

Åke Grönlund ser flera utmaningar som resultat av att många kommuner skjutit viktiga investeringar i digital infrastruktur framför sig.

– Här finns stora risker för likvärdigheten när vissa skolor knappt börjat digitalisera. På många håll har kommunerna inte haft en klar bild av behoven på skolorna och det finns många exempel på olyckliga inköp. Till exempel där man köpt in datorer men inga nätverk, eller inga system för att dela dokument mellan lärare och elever. Andra exempel är digitala läromedel där några skolor kommit långt medan på andra är lärarna hänvisade till att enskilt leta material på internet.

Vad bör då en kommun göra för att så snabbt som möjligt driva skolans digitalisering i önskvärt tempo och riktning? Åke Grönlund nämner flera möjligheter.

– Varje kommun behöver en strategi för hur man kommer framåt. Strategin ska formulera tekniska, administrativa, pedagogiska och kommunikativa utvecklingsmöjligheter och mål med skolans digitalisering. Strategin ska också omfatta innovativa möjligheter med digitaliseringen. Det är viktigt att komma ihåg att digitalisering inte är ett it-projekt utan ett stöd för förändring och utveckling av skolans verksamhet. Små kommuner kan med fördel samarbete över kommungränserna för att spara både tid, pengar och lärarkraft genom gemensamma lösningar.

Digital innovation

Åke Grönlund tar ett exempel på innovation som också har stöd i aktuell forskning.

– Inom några år kommer digitala prov att bli det normala. En del skolor tillämpar redan i dag digitala prov, bland annat för att många elever är mer bekväma med att skriva på tangentbord än för hand. Men digitala prov är också ett bra exempel på vad man kan göra med teknik för att utveckla skolan. I dag är det ett problem att proven rättas och betygssätts mycket olika av olika lärare. Men kommunen kan som del av sin strategi bestämma att digitala prov ska rättas av olika lärare på olika skolor. Ett sådant arbetssätt genererar över tid olika typer av statistik, till exempel kommer rättningen att bli mer likvärdig. Enskilda lärare kan anonymt jämföra sin egen rättning med kollegornas. Detta gör att spridningen efterhand minskar.

Det låter vackert med en strategi men var ska man börja?

–Skolverket har tagit fram ett material för kompetensutveckling av skolhuvudmän och rektorer, ”Att leda digitalisering”, som kan ge bra hjälp på vägen och finns tillgängligt via Lärportalen. Målet med materialet är att hjälpa skolhuvudmännen att jobba mer systematiskt med digitalisering för att utveckla sin verksamhet.

Åke Grönlund framhåller att utvecklingen inom skolan borde kommit betydligt längre och hoppas att den nationella strategin och SKL:s kommande handlingsplan kan bidra till en mer systematisk utveckling i kommunerna.