Skattehöjning eller digitalisering
Sveriges offentliga sektor kan spara in 290 miljarder kronor per år genom digitalisering – annars hotar en skattehöjning eller en nedmontering av välfärden. Det visar en ny rapport från McKinsey och Cisco som presenterades under Digigov.
– Det kan bli så att vi måste prioritera vilken typ av välfärd vi har råd med, säger Martin Lundqvist.
Under Digigov på Kistamässan pratade Per Samuelsson, vd för Cisco Sverige, och Martin Lundqvist, partner på McKinsey, om deras rapport kring behovet av digitalisering i välfärden. Seminariet gick under namnet “Varför och hur skall vi öka takten på Sveriges digitaliseringsresa?”, och på den första frågan var svaret tydligt från början.
13 kronors skattehöjning
Enligt SKL kommer den offentliga sektorns finansieringsbehov att öka så pass mycket fram till 2035 att kommunal- och landstingsskatten skulle behöva höjas med i genomsnitt 13 kronor per hundralapp – om vi inte hittar nya sätt att arbeta på. Den största anledningen till det är demografiförändringarna i landet där allt fler blir allt äldre.
– Färre kommer behöva göra mer för fler, och kontentan av det blir att vi inte kan fortsätta jobba på samma sätt. Där är inte Sverige unikt alls utan de här problemen finns över hela världen. Vi har testat alla verktyg som finns och nu måste nya till. Det är dags att använda teknologins möjligheter till fullo, säger Martin Lundqvist.
Hur ska ni på Cisco arbeta för att få offentlig sektor att på riktigt förstå betydelsen av digitalisering?
– Vi är superpassionerade inom det här området och jobbar ju med frågan väldigt mycket över hela världen. Vi försöker hela tiden tydliggöra potentialen och hur vi på nya sätt skapar nya typer av hjälpmedel. Samtidigt är det ett gemensamt jobb med stort ansvar där hela Sverige tillsammans måste öka takten.
– Vi har många bra exempel att ta efter såsom Karolinska universitetssjukhuset där överläkare övervakar lokala operationer, domstolsverket där 350 av domstolarna använder virtuell mötesteknik och hos polisen där polischeferna i Stockholm kör virtuella planeringsmöten varje morgon och som enligt egen utsago inte skulle kunna göra sitt jobb utan dessa lösningar. Men det är fortfarande för få som gör det - fler måste våga komma igång, skala upp och följa efter de positiva exemplen. För att höja takten på resan mot säker digitalisering behöver vi ta frågan på största allvar och jobba mer tillsammans.
Per Samuelssons exempel med hög vinstpotential inom offentlig sektor
- Digitala möten inom vården. Där ligger mycket fokus på privata initiativ som till exempel Kry, men även offentlig ser över och arbetar med att införa dessa som en naturlig del av verksamheten. Idag sker mindre än två procent av alla besök inom primärvården genom digitala möten, men 60 procent skulle kunna göra det. Bara inom vården är potentialen 180 miljarder kronor per år, och då gäller det bara tekniken som finns tillgänglig idag.
- Den snabba IoT-utvecklingen innebär att visionen om den smarta staden kommer närmare. Mycket av diskussionerna handlar fortfarande om högtravande visionsbilder, men värde skapas även i det mindre perspektivet. Smarta papperskorgar och soptunnor låter kanske inte som några jättesatsningar, men de har potential att revolutionera avfallshanteringen.
Om inte så blir fallet då? Om inte offentlig sektor trappar upp sin digitaliseringssatsning? Ja, då kan välfärden förmodligen bli både lidande och bristfällig framöver, menar Martin Lundqvist.
– Vi kanske behöver spara in på vissa delar av vår nuvarande välfärd, och där skulle till exempel olika sorters socialförsäkringar kunna ligga risigt till. Det är självklart inte bra då samhället har mer komplexa saker som behöver adresseras. Då går det inte att samtidigt vända på varje krona. Man kan sammanfatta det som att vi inte har råd att inte öka takten inom digitalisering, om vi vill fortsätta vara ett land med Sveriges välfärdsnivå.
Ett nytt mindset
Förändringen ska enligt Martin Lundqvist ske inom flera dimensioner, och ett ändrat tankesätt måste till. Alla måste börja arbeta i flera men mindre digitaliseringsprojekt och gå in med ingångsvärdet att vissa initiativ inte kommer gå som planerat, men att vissa kommer vara guldkorn. För när man spenderar högt så spelar man mot oddsen, och där hänvisar Martin Lundqvist till en studie från Oxford University. I den analyserades 3 000 projekt och man fann att två tredjedelar av dem gick över budget, och då i snitt 80 procent över budget. Med det vill han säga att man har oddsen emot sig när man investerar i teknologi. Långa projekt blir mer som en kontrakterad gissning över framtiden, menar Martin Lundqvist.
– När sedan resultaten kommer ut efter tre år så behövs de inte längre, då är de gamla. Vi måste istället se det som en tanker där vi konstant bryter ny mark, och på så vis ta riskerna i små steg. Det är helt nödvändigt för ingen vet hur framtiden ser ut. Vissa kallar det här för ett agilt sätt att arbeta, jag kallar det för sunt förnuft.
Avslutningsvis, om vi träffas på Digigov om ett år igen i december 2018, vad kommer vara de största förändringarna i rapporten då?
– Jag hoppas att det finns många fler exempel där offentlig sektor har börjat testa nya saker men även applicerat sådant som man vet fungerar hos andra i sin egen verksamhet. Att vi stängt gapet som finns inom exempelvis primärvården där 60 procent skulle kunna ske via videomöten, men där siffran nu ligger på mindre än två procent. Sedan om det ligger på 10,20 eller 30 procent får vi se, men ponera vilka värden som finns där. Alla resultat visar på nöjdare patienter. Jag vill se mer handling, lärande och resultat under 2018, säger Per Samuelsson, och Martin Lundqvist fyller i:
– Jag vill ta vid där, och jag hoppas att vi 2018 börjar prata om effekterna som vi faktiskt börjat se. Det kan handla om mer effektiv ärendehantering, minskade administrationskostnader och en ökad transparens mellan offentlig sektor och medborgare. Sedan hoppas jag även att deltagandet här på Digigov är dubbelt så stort, både hos de som kan tech men även de som levererar välfärden.
Läs mer om ämnet: