Kiruna flyttar till hållbarhet

– Vi ska gå från ett nuläge som vi vet inte är rätt till ett framtida läge där vi måste få till en ekologisk hållbarhet som även håller ekonomiskt för invånarna. Därför försöker vi lista ut hur vi förbrukar energin bäst, vilka vatten och avlopp vi ska använda och hur vi ska källsortera för att minimera uppkomsten av avfall, och mycket mer, säger Jan Fjordell, vd på Tekniska Verken i Kiruna.

Kiruna kommun är mitt inne i sin stadsflytt där de ska bygga en ny stadskärna cirka tre kilometer ifrån den gamla, som till stora delar kommer att rivas. Ett bolag som i allra högsta grad är inblandat i flytten är Tekniska Verken i Kiruna, ett helägt dotterbolag till kommunen som bland annat har hand om dess vägar, parker, avlopp, dricksvatten, renhållning, fjärrvärme och fritidsanläggningar.

För att få till de stora riktlinjerna för framtidens Kiruna så samlade kommunen medborgarna, föreningslivet och näringslivet till ett stort möte. Där beslutade de att ekologisk hållbarhet ska hamna högt på agendan.

– Vi ska göra vårt i den extremt stora klimatutmaningen och samtidigt få det kostnadseffektivt. Det nya Kiruna har som mål att vara 100 procent klimatneutralt, och vårt talesätt för det är ”härifrån till hållbarheten”. 

Vad finns det för utmaningar med att reformera och utveckla en ny stad?

– Det finns jättemånga men de största är nog att kombinera hållbarhetens alla tre perspektiv i denna resa. Vi vill ju få alla att investera i nya miljövänliga fordon, energisystem och så vidare så vi kan bli 100 procent klimatneutrala, men vi måste också få medborgarna nöjda. Vi har som strategiskt mål att ha en kundnöjdhet på 90 procent i kommunen och då får det inte bli för dyrt för invånarna i taxor och avgifter. 

Till hjälp för att lyckas med detta använder Tekniska Verken och Kiruna Kommun ny teknologi som smarta sensorer och IoT. Bort med 1900-talssystemen och fram med framtidsperspektivet – nu ska systemen reformeras.

– Vi ska utveckla den kloka staden där vi bland annat nyttjar ny teknik för att hitta synergier och få in medborgarna som en del av systemen. Vi tittar mycket på hur vi skapar ett tryggare samhälle med hjälp av ett stadens kontrollrum. Från kontrollrummet kommer det bland annat att erbjudas smart och flexibel gatubelysning som ska öka tryggheten vid utsatta tider. Det ska också främja att medborgarna duschar på olika tider för att jämna ut energikostnaderna. Då kan de få betala mindre om de exempelvis väntar med duschen och istället stretchar en halvtimme först. Det är bara två exempel, och vi ser ständigt nya möjligheter ju mer vi tittar på det.

– Allmänt har vi försökt att se på möjligheter istället för utmaningar. För mig finns det jättemycket sorg i att mina barndomskvarter försvinner men så är fallet och nu ska vi fokusera på att bygga det nya hållbara samhället på bästa möjliga sätt med hjälp av teknik i framkant: Härifrån till hållbarheten, avslutar Jan Fjordell.