Smarta lösningar i svenska gruvor

– Detta har inte gjorts någon annanstans tidigare; vi bryter ny mark. Vi har samlat ihop ledande svenska företag från vitt skilda områden som har samarbetat, och jag kan inte minnas något projekt jag har lett där alla har varit så entusiastiska, säger Eilert Johansson från Research Institutes of Sweden, RISE, och projektledare för det så kallade PIMM-projektet.

Det handlar bland annat om att ratta hjullastare som arbetar 400 meter ner i marken, från en trygg hytt ovan jord, men också om så kallade smarta gruvbultar – uppemot två meter långa bultar som borras in i berget för att säkra nya schakt, men som också förses med sändare som kan skvallra om exempelvis vibrationer inuti berget.

– Vanligtvis måste man dra kablar från dessa bultar och andra sensorer, men med den nya 5G-tekniken så blir allt otroligt mycket lättare. När hela gruvan är försedd med den senaste 5G-tekniken underlättar det oerhört för att hålla koll på alla arbetare och att de är i säkerhet, säger Eilert Johansson.

Gruvdrift som ny tjänstesektor

En uppkopplad gruva leder potentiellt inte bara till en betydligt effektivare gruvdrift, utan också till mycket säkrare arbetsplats för alla som arbetar i gruvan. I det här fallet Kankbergsgruvan några mil utanför Skellefteå.

Men för Eilert Johansson är kanske den största vinsten att kartan för hur man bedriver gruvdrift helt och hållet kan ritas om.

– Tidigare har det varit så att den som äger gruvan kanske har köpt in maskiner, anställt personal, och hyrt in entreprenörer i de områden de har behövts. Men tack vare digitaliseringen kan man tänka sig att nya innovationer kan utvecklas av driftiga entreprenörer som i första hand inte sysslar med gruvdrift, och som sedan säljer in sina tjänster. På så sätt kan bli gruvindustrin bli en helt ny typ av tjänstesektor, säger han.

Automatisera mera

Digitaliseringsprojektet i Kankbergsgruvan kallas för PIMM och står för Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining. Det drog igång för lite drygt två år sedan och företag som Volvo, Telia, Ericsson, Boliden, och ABB har alla varit med och bidragit med kompetens och utrustning för att helt och hållet söka digitalisera Kankbergsgruvan.

Efter två första lyckade år, återstår ytterligare två år för att alla aktörer ska bli på det klara med exakt hur den här nya typen av gruvdrift ska kunna implementeras i en gruva vilken-som-helst på en rimlig driftskala.

– Vi var ett gäng personer som tyckte att både teknik och uppkopplingshastigheter hade nått så långt att vi i praktiken på allvar kunde börja testa det i en riktig gruva. Automatisering är faktiskt inte så långt kommen inom gruvdrift som man kanske kan tro, men inom fem år tror jag att flera av våra svenska gruvor kan ha liknande system som det i Kankberg, och förhoppningen från de inblandade företagen är förstås att attackera gruvmarknaden runt om i världen, säger Eilert Johansson.