Härmapa eller härmbot?

– Skrattet har varit det som har varit mest utmanande att implementera i våra botar, eller agenter som vi kallar dem, säger Catherine Pelachaud, forskningsledare på National Center for Scientific Research, CNRS, i Paris.

Hon och hennes kollegor fokuserar i huvudsak på fyra olika aspekter av mänskliga beteenden i sociala sammanhang: leende, skratt, kroppspråk och avbrutna meningar, det vill säga när man avbryter varandra i en konversation.

Alla dessa är viktiga men ofta subtila signaler som vi använder oss av när vi samtalar och interagerar med varandra, och det har krävts mycket forskning för att utveckla dessa modeller för Catherine Pelachaud och hennes kollegor.

Utmaningarna är många inom forskningsområdet som söker implementera mänskliga egenskaper i datoriserade agenter.

Pinsamt med fel skratt

För att till exempel försöka fånga upp olika skratt har man kopplat upp i olika anordningar och registrerat hur de rör sig när de skrattar. Allt från andningsmönster till hur huvud, axlar rör sig och i vilken rytm spelar in när vi läser av varandra. När botarna väl är programmerade får de interagera med människor som får bedöma hur de uppfattar dem.

– Från människa-till-människa-interaktion vet vi ju att om vi inte skrattar vid rätt tillfälle så kan det bli väldigt pinsamt. Dessutom finns det många olika typer av skratt beroende på hur situationen ser ut. Ibland skrattar vi för att vara artiga, ibland för att vi ser andra skratta, och så vidare, säger Catherine Pelachaud.

Dominerande korsade armar

– Det går förvånansvärt fort för personer att faktiskt börja behandla botarna som människor och upptäcka subtila signaler. Till exempel skillnaden när vår intervju-bot frågar vad försökspersonen gjorde på sitt förra arbete och sedan sitta still och vänta på svar vid ett tillfälle, och vid ett annat tillfälle lägga armarna i kors. Det senare är ett uttryck för en sorts dominans, säger Catherine Pelachaud.

Finns det några användningsområden för era modeller redan idag?

– Vi har bland annat använt dem som en sorts virtuell rekryterare för att hjälpa ungdomar hur olika sociala signaler kan se ut under till exempel en arbetsintervju. I framtiden tror jag att det är som assistenter de framförallt kan bli användbara.

Viktiga egenskaper

Att försöka utveckla botar som liknar oss människor är ett oerhört stort forskningsfält där allt från lingvister och psykologer till programmerare är med och bidrar. Catherine Pelachauds förhoppning att egenskaperna som hennes agenter förses med idag i framtiden ska kunna bli värdefulla i fler sammanhang.

– Man kan säga att jag och mina kollegor samlar in data om alla de tysta signaler som vi människor fångar upp när vi interagerar, och söker omsätta dessa i praktiken i våra datoriserade agenter. Ju bättre vi blir på att utveckla botar som blir bättre på att kunna engagera sig i meningsutbyten med oss människor av olika slag, desto nyttigare kan vår forskning komma att bli.