Härmapa eller härmbot?
Personliga assistenter och botar har en bit kvar att förstå subtil mänsklig kommunikation och för att lyckas krävs ett tätt samarbete mellan lingvistiker, programmerare och psykologer. Voister har träffat robotforskaren Catherine Pelachaud.
– Skrattet har varit det som har varit mest utmanande att implementera i våra botar, eller agenter som vi kallar dem, säger Catherine Pelachaud, forskningsledare på National Center for Scientific Research, CNRS, i Paris.
Hon och hennes kollegor fokuserar i huvudsak på fyra olika aspekter av mänskliga beteenden i sociala sammanhang: leende, skratt, kroppspråk och avbrutna meningar, det vill säga när man avbryter varandra i en konversation.
Alla dessa är viktiga men ofta subtila signaler som vi använder oss av när vi samtalar och interagerar med varandra, och det har krävts mycket forskning för att utveckla dessa modeller för Catherine Pelachaud och hennes kollegor.
Utmaningarna är många inom forskningsområdet som söker implementera mänskliga egenskaper i datoriserade agenter.
Pinsamt med fel skratt
För att till exempel försöka fånga upp olika skratt har man kopplat upp i olika anordningar och registrerat hur de rör sig när de skrattar. Allt från andningsmönster till hur huvud, axlar rör sig och i vilken rytm spelar in när vi läser av varandra. När botarna väl är programmerade får de interagera med människor som får bedöma hur de uppfattar dem.
– Från människa-till-människa-interaktion vet vi ju att om vi inte skrattar vid rätt tillfälle så kan det bli väldigt pinsamt. Dessutom finns det många olika typer av skratt beroende på hur situationen ser ut. Ibland skrattar vi för att vara artiga, ibland för att vi ser andra skratta, och så vidare, säger Catherine Pelachaud.
Dominerande korsade armar
– Det går förvånansvärt fort för personer att faktiskt börja behandla botarna som människor och upptäcka subtila signaler. Till exempel skillnaden när vår intervju-bot frågar vad försökspersonen gjorde på sitt förra arbete och sedan sitta still och vänta på svar vid ett tillfälle, och vid ett annat tillfälle lägga armarna i kors. Det senare är ett uttryck för en sorts dominans, säger Catherine Pelachaud.
Finns det några användningsområden för era modeller redan idag?
– Vi har bland annat använt dem som en sorts virtuell rekryterare för att hjälpa ungdomar hur olika sociala signaler kan se ut under till exempel en arbetsintervju. I framtiden tror jag att det är som assistenter de framförallt kan bli användbara.
Viktiga egenskaper
Att försöka utveckla botar som liknar oss människor är ett oerhört stort forskningsfält där allt från lingvister och psykologer till programmerare är med och bidrar. Catherine Pelachauds förhoppning att egenskaperna som hennes agenter förses med idag i framtiden ska kunna bli värdefulla i fler sammanhang.
Skrattet har varit mest utmanande att implementera.
Catherine Pelachaud, Forskningsledare, CNRS
– Man kan säga att jag och mina kollegor samlar in data om alla de tysta signaler som vi människor fångar upp när vi interagerar, och söker omsätta dessa i praktiken i våra datoriserade agenter. Ju bättre vi blir på att utveckla botar som blir bättre på att kunna engagera sig i meningsutbyten med oss människor av olika slag, desto nyttigare kan vår forskning komma att bli.
Interspeech 2017
Chatherine Pelachaud var en av keynote-talarna på konferensen Interspeech2017, som i år hölls på Stockholms universitet. Interspeech är en årlig internationell konferens som organiseras av International Speech Communication Association (ISCA). Årets kongress är samorganiserad av Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska institutet och går av stapeln vid Stockholms universitet. Under fem dagar fylls Stockholms universitet med närmare 2 000 forskare, studenter och företag från hela världen – samtliga involverade i forskning och utveckling av talkommunikation. Vid konferensen möts humanister och tekniker för att diskutera samspelet mellan grundforskning och tekniska innovationer
Läs mer om ämnet: