Så toppar Lidingö lärkurvan

Det var självklart för Daniel Broman att börja sitt uppdrag som kommunens utbildningschef med att besöka Lidingös tolv grund- och gymnasieskolor samt vuxenutbildningen. I samtalen med lärare och personal var det ett önskemål som återkom.

– Många saknade och ville ha tillgång till modern teknik, säger Daniel Broman lite knappt 14 månader senare.

Digitaliseringsledare på plats

Som många andra kommuner hade Lidingö en ganska spretig it-miljö där olika skolor kommit olika långt, men där den smått klassiska vagnen med datorer som rullas mellan klassrummen bara för några år sedan var mer regel än undantag. För att komma vidare behövde Daniel Broman få två viktiga förutsättningar på plats.

– Det var viktigt att skapa en god dialog med kommunens it-avdelning och det var inga svårigheter. Det gällde också att hitta finansiering och det innebar att prioritera bland de befintliga verktygen för att skapa möjligheter att investera i de nya. Vi har också rekryterat flera chefer med erfarenhet av digitaliseringsarbete.

Redan i september 2016 sjösattes en pilotstudie på en av kommunens skolor för att utvärdera Google Chromebook som i dag används i alla skolor. Givet tidigare erfarenheter var det speciellt en utmaning som Daniel Broman oroat sig för.

– Jag hade tidigare upplevt att nätverken inte höll vid en liknande lansering och det var ingen rolig situation. Men nu var vi beredda och allt gick bra. Det var faktiskt en lättnad.

Verktyg för lustfyllt lärande

Tillgången till datorer, appar och olika undervisningsstöd har inneburit genomgripande förändringar av arbetet i Lidingös skolor. Det handlar om tillgången till information, kommunikation, kompensatoriska hjälpmedel och – inte minst – om lust och glädje. Men utan engagerade användare faller alla it-satsningar platt och Lidingö har varit noga med att skapa delaktighet och intresse. Det gör man bland annat med utbildning, föreläsningar och information för lärare, skolpersonal, föräldrar och politiker.

– Vi vill dels skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse ur ett större samhällsperspektiv, dels skapa förtroende. Det är till exempel viktigt att föräldrarna känner sig lugna i att detta är verktyg för undervisning och ett lustfyllt lärande, inte för att spela spel och facebooka. Det finns ett stort intresse bland alla berörda och den inledande frågan om ”men varför ska vi göra detta, vi är ju redan bra” har tystnat.

För Daniel Broman är LEDA-arbetet en förlängning på den kanske viktigaste delen i ett framgångsrikt digitaliseringsarbete.

– Det är jätteroligt att träffa de andra kommunerna och diskutera erfarenheter och möjligheter. Det är diskussioner vi har med oss i det vidare arbetet när vi kommer hem igen.

Nu arbetar Lidingö kommun vidare med att utveckla digital medvetenhet som speglar läroplanen, bland annat i form av programmering för eleverna.