Nya Kiruna blir klimatsmart från start

– Vi har nu chansen att skapa en helt hållbar och modern stad från grunden, och för att göra det använder vi bland annat big data, säger Mats Nilsson, hållbarhets- och affärsutvecklingschef på Tekniska Verken i Kiruna.

Kiruna ska, som många redan vet, flytta sin stadskärna cirka tre kilometer öster gentemot där det redan existerande centrumet är placerat. Bakgrunden är att gruvbrytningen i Kirunavaara orsakat deformationer i marken som sakteliga rör sig mot den nuvarande stadskärnan. Mats Nilsson är hållbarhets- och affärsutvecklingschef på Tekniska Verken i Kiruna och ansvarig för hållbarhetsfrågor.

– Den största utmaningen med en flytt av en stad är inte det rent tekniska och praktiska utan att faktiskt flytta livet mellan byggnaderna. Människor förlorar sina hem och kan tappa minnen av miljöer. Identitetskopplingen till staden kan förändras, det är den största aspekten.

Trots detta ser Mats Nilsson och hans kollegor flytten som en fantastisk möjlighet. Han menar att det på kontoret finns ett tankesätt som liknar: “Det finns inga problem, utan bara utmaningar”.

– Vi måste se det som en fantastisk möjlighet för att det är ju en helt unik chans att bygga en helt ny stad i grunden. Alla städer i världen funderar på hur man ska gå från nuvarande situation till att bli en helt hållbar och modern stad, och det är något som kostar enorma pengar. Vi har nu chansen till en nystart och kan skapa en sådan stad genom att bland annat använda ny teknik.

Hur går ni tillväga för att göra det?

– I grunden handlar det om att jobba fram en klokt planerad stad där resurser nyttjas på bästa sätt för att minska miljö- och klimatbelastningen samtidigt som människan sätts i centrum. Informationsverktygen som nu snabbt skapas med hela digitaliseringsprocessen ger naturligtvis möjligheter att användas som verktyg. På detta sätt kan vi skapa medvetenhet och incitament hos invånarna och kan på så sätt till exempel försöka effektivisera energianvändningen. Energipriset kan vara rörligt och beroende av effektbehov i samhället. Detta gör att det blir billigare att exempelvis duscha vissa tider på dygnet och dyrare andra. Vet man när så kan man anpassa sig efter det.

– Många städer kämpar med samma problem vilket är effekttopparna, invånare reser samtidigt och duschar samtidigt och allt leder till effekttoppar i de olika systemen i staden och där lägger vi mycket fokus. Därför ska vi bland annat skapa ett effektivt, miljövänligt system som informerar konsumenterna om när effektbehovet och därmed priset samt miljöbelastningen av en dusch är högt. Då kanske man kan vänta i 45 minuter och göra något annat så länge och sedan duscha mycket billigare. På så sätt ska effektkurvorna jämnas ut och incitament skapas för att vara miljövänlig.

Viktigt med jämställdhet

Kiruna kommun har också två projekt som tillsammans med den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och Regionala utvecklingsfonden rörande hållbarhetsfrågor inom stadsutveckling. Bland annat erhöll kommunen 20 miljoner kronor av de förstnämnda för att jobba med innovation. I grunden ligger regeringens ambitioner.

– 2030 ska Sverige ha en fossiloberoende transportflotta och 2045 ska landet vara netto-noll-neutral ur ett koldioxid-perspektiv. Det räcker bara att titta utanför fönstret för att förstå att det kommer ske en massiv förändring av våra samhällen, och där har vi i Kiruna en unik situation där vi faktiskt kan göra om och rätt från början.

– Vi försöker också skapa ett jämställt samhälle där digitaliseringen kan vara ett verktyg. Kanske kan exempelvis smarta belysningar göra att tryggheten förbättras och fler vågar sig ut på kvällarna, och möjligheten att påverka energipriset kan göra det lättare för familjer att räkna ihop sina energikalkyler så att fler kan köpa sitt egna hus. Även i miljö- och klimatarbetet är detta verktyg som har stor betydelse. Vi försöker på alla sätt och vis att använda de digitala möjligheterna för att åstadkomma kvalité för människan.