Läkemedelsverket digitaliserar inom EU

På Läkemedelsverkets it-avdelning arbetar 55 personer, allt från tekniker till systemutvecklare och arkitekter. Men nu rekryteras fler som förberedelse för att ro i land en rad digitaliseringsprojekt.

– Vi arbetar med en diger utvecklingsportfölj och det är fantastiskt spännande. Det handlar dels om digitaliseringsprojekt som drivs gemensamt på EU-nivå, dels om projekt som ska underlätta för vårdgivare och vårdtagare i Sverige, säger Per Persson som är it-chef på Läkemedelsverket i Uppsala.

Läkemedelsverket är en statlig myndighet med en rad viktiga arbetsuppgifter. Den största verksamheten är att kvalitetssäkra och godkänna läkemedel för användning av människor och djur i Sverige men också i hela EU.

– Sverige är ett av de länder som får flest uppdrag inom EU när det gäller läkemedelsgodkännande och det säger en del om kompetensen hos myndigheten och om den kvalitet som levereras.

Viktig överblick av preparat

Det är inte bara viktigt att de preparat som når Europas sjukhus och apotek är säkra och ger önskad effekt. Det är också viktigt att få överblick över vilka produkter som säljs i olika länder. I Sverige finns i dag NPL, nationellt produktregister, som administreras av Läkemedelsverket och motsvarande sammanställningar finns i andra länder. Nu pågår ett stort arbete för att på EU-nivå systematisera informationen i respektive lands samt i EU:s gemensamma produktregister.

– I dag har produkter och substanser olika identiteter i olika länder. Målet med standarderna som går under samlingsnamnet IDMP, Identification of Medical Products, är bland annat en gemensam nomenklatur för klassificering som samlar all information om respektive produkt. Detta ger stora möjligheter till att koppla samman system mellan länderna och innebär bland annat att vi i framtiden kan ta med våra e-recept på resor i Europa. Det är också en standardisering som på sikt kommer att förenkla för vården, helt enkelt en motorväg för framtidens e-hälsa i Sverige och EU.

Enklare rapportering

Ett annat viktigt digitaliseringsprojekt driver Läkemedelsverket nu som en pilotstudie tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bakgrunden är att det i dag är relativt komplicerat och tidskrävande för vårdtagare och vårdgivare att via Läkemedelsverkets webbplats rapportera biverkningar, alltså oönskade effekter av läkemedel eller andra preparat.

– Dagens biverkningsrapportering kräver mycket manuell hantering. Nu testar vi en modell på Akademiska sjukhuset där läkarna kan rapportera biverkningar direkt i journalsystemet. Rapporten kommer rakt in i vårt system där vi också kan göra signalspaning, alltså söka mönster, i biverkningsinformationen. Över tid kommer lösningen att höja kvaliteten på och mängden information om olika biverkningar i Sverige och EU.

Ett annat av Läkemedelsverkets digitaliseringsprojekt rör tillgång på läkemedel.

– Målet är att få ut information till apotek och andra när ett läkemedel eller preparat inte är tillgängligt hos apotek och i sjukvården. Genom att strukturera informationen från olika leverantörer och koppla den mot NPL hoppas vi att informationen ska nå ut snabbare.

Digitalisering för bättre liv

Dessa projekt är bara några av punkterna på Läkemedelsverkets och Per Perssons att-göra-lista. Här finns också arbetet med att effektivisera processen för läkemedelsgodkännande. Det handlar både om att använda strukturerad information och automatisering för att ta emot den stora mängd underlag och dokument som krävs, samt att få till förbättrade stöd för den egna organisationen.

– Det är en guldålder för digitalisering på Läkemedelsverket. Det är otroligt roligt att vara med på den här resan och bidra till bättre liv och hälsa för både människor och djur, säger Per Persson.