Så blir svenska företag IoT-proffs
Forskare vid Umeå universitet har sedan en tid tillbaka arbetat med att ta fram en IoT-guide för företag. Nu är guiden klar och i den har man bland annat identifierat framgångsfaktorerna för en lyckad satsning.
– En av de viktigaste insikterna ur ett företagsperspektiv som vi kunnat identifiera är att man oftast inte är så unik som man tror. Från nya startups till gamla drakar så står man inför samma frågor: Hur skapar man hållbara samarbeten, vad gör man åt säkerhet och integritet och hur ska man skapa värden ur sin data? Det är en positiv insikt, för det betyder att det finns branschöverskridande kunskap för företagen att dra nytta av säger Ulrika H. Westergren, studierektor vid institutionen för informatik vid Umeå universitet och projektledare för IoTguiden.
Hon menar att lyckade företag har ett par saker gemensamt. Bland annat har de välutvecklade partnerskap och har en strategi för hur de vill jobba med sitt ekosystem.
– Även om de inte alltid är experter på tekniken, så följer de den tekniska utvecklingen och har en tydlig idé om vilka värden de vill skapa. Införandet av IoT är medvetet och inget som bara händer. Det visar också att det finns en marknad för flera typer av företag. Du har teknikföretag som tar fram produkter, företag som syr ihop lösningar, andra som bygger tjänster och så konsulter till exempel inom säkerhetsbiten.
Nya samarbeten i nya ekosystem
En trend är att företag vanligtvis utgår från tidigare relationer när man bygger sina partnersamarbeten men att man nu måste hitta samarbeten med företag som specialiserat sig på olika bitar av processen.
– Många är medvetna om att tekniken förändras och utvecklas väldigt snabbt. Man vill ogärna låsa sig vid lösningar byggda på standarder som kanske slutar gälla. Vad man behöver är en strategi där det blivit allt viktigare att teama med företag som har en liknande syn på utvecklingen. Det handlar om att ha ett agilt arbetssätt som är mottagligt för förändring. Man bör också bygga på öppna lösningar för att inte vara lika sårbar, men det gäller förvisso inte bara IoT utan är en digitaliseringsstrategi.
En annan trend som forskarna kunde se vid studien är att säkerhet tillsammans med integritetsaspekten klivit fram som mycket viktiga områden.
– Man började med tekniken för att sedan röra sig mot affärsnyttan. Nu tittar företagen mycket på säkerhet och integritet eftersom vi bygger in sårbarheter i systemen. Förut har man tänkt att vissa branscher är förskonade från attacker, och att det till exempel inte finns något skäl att attackera en enskild persons uppkopplade kylskåp, men det kan handla om att till exempel använda de nya uppkopplade nätverken för att attackera servrar i överbelastningsattacker, säger Ulrika H Westergren.
Från teknik till etik
Hon lyfter fram logistik som ett område där det finns konkreta vinster att göra med IoT.
– Bomkörningar är mycket kostsamma, men lösningar med digitala nycklar som ger tillfällig åtkomst gör att buden kan leverera paketen även om man inte är hemma. Man kan även effektivisera och bättre planera hela logistikkedjan med ökad tillgång till information.
Nästa steg i utvecklingen av IoT tror Ulrika H Westergren är att diskussionen rör sig vidare från säkerhetstänket till den etiska biten och faktiskt börjar fokusera på vilket samhälle vi vill leva i.
– Tekniken är ett bra komplement inom många områden, inte minst inom vården, men vi måste också aktivt fundera över frågorna ”vad”, ”vem” och ”hur” kopplat till vår omvärld. Vårt nästa projekt är att titta på kommunal IoT och vilka lösningar som finns där. Det finns goda exempel på hur IoT används för att skapa samhällsnytta, men med det följer också en större diskussion om konsekvenser och risker med att koppla upp vår omvärld och den diskussionen måste vi börja ta nu.
Läs mer om ämnet: