Fler plattor och färre katedrar

Under Bett 2017 i London föreläste Peter Bergström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet, om hans forskning kring didaktisk design, det vill säga lärares design av undervisning och lärande. I studien har han besökt skolor som går inom spannet grundskola till gymnasium och där alla lärare och elever haft varsin platta i minst ett halvår. Det har gjorts klassrumsobservationer, ljudinspelningar, fältanteckningar, fotografier och intervjuer med berörda lärare samt vissa elever. Och enligt Peter Bergström finns det väldigt mycket att studera i det sammanlagda materialet. 


– Bland annat har vi tittat på hur man designar den fysiska miljön i klassrummen samt via ljudinspelningar hur läraren kommunicerar i undervisningen. Vi har också tittat på hur läraren designar klassrummet, vilket mer konkret betyder hur man ställer samman bänkar, integrerar it och hur eleverna till exempel arbetar med grupparbeten. Hur klassrummet organiseras kan vi se får ett inflytande över hur undervisningspraktiken i slutändan blir.

– Att arbeta mer i grupp och tillsammans integrera surfplattan innebär att elever får producera material vilket betyder att undervisningen i högre grad också inkluderar elevens beslutsfattande än den traditionella undervisningen.

En grundförutsättning som forskningen tagit utgångspunkt i är att studera vad som händer när skolorna suddar ut gränserna mellan it och vardaglig undervisning, och inför en platta per elev istället för att ha en datorsal som är separerad från klassrummen. Detta leder till utmaningar för skolan och lärarna när traditionell undervisning utmanas av nya möjligheter och nya verktyg. 

– De som ser möjligheterna skapar lättare andra typer av utbildningssituationer ofta innehållandes fler temaarbeten över längre perioder, inte lika mycket görs över en lektion. Lärarna använder inte heller läromedel i samma utsträckning utan ämnena designas mer efter de nationella styrdokumenten. 


– Eleven analyserar skrivningar från styrdokumenten och lärarna resonerar med eleverna kring frågor som exempelvis kan vara: Vad innebär gestalta i det här sammanhanget, eller vad innebär kvalitet? Lärarna lär eleverna att förstå orden som finns i läroplanen helt enkelt, och får en mer övervakande roll.


Även kring information finns det olikheter gentemot den äldre sortens skola. Med hjälp av pedagogiska planeringar skapas struktur då instruktioner från lärarna finns tillgängliga dygnet runt. Ett ord som sällan hörts under forskningsarbetet är läxor, då informationstillgången i högre grad framkallat ett beting - och elever själva organiserar delar av sitt arbete utanför skoltid, menar Peter Bergström.


– Om en elev är sjuk kan han eller hon sitta hemma och jobba med resten av gruppen som är i skolan, om eleven inte är alldeles för sjuk självklart. Det kan liknas lite mer vid ett vanligt arbete då de själva får ta ansvar och skapa struktur.

Men hur viktigt är det egentligen med klassrum och lärare i framtidens skola, då? 


– Den fysiska miljön, exempelvis klassrummet, är oerhört viktigt, minst lika viktigt som surfplattan. Man måste designa miljön på samma villkor som undervisningen designas. Elevmiljöerna måste stödja samarbete, möblerna måste stödja samarbete och det måste finnas platser där lärarna kan samla alla elever och gå igenom något.

– Man får aldrig marginalisera lärarnas roll heller, de kommer ha en ännu viktigare roll framöver. De ger eleverna mer kontroll att styra upp sitt arbete men de måste ju hela tiden följa upp arbetet och resonera kring vad eleverna gör. Sedan ska allt mätas mot mål och kriterier i läroplanen. Men absolut kommer det förändras - lärarens roll kommer mer och mer gå mot att bli en dialogpartner och om att bygga upp elevens resonemang.