Därför kan alla lära av skolan

Hur många tyckte att grundskolan var den bästa tiden i deras liv? Säkert några men jag har inte träffat många. För 15 år sedan var jag med en halv dag i min sons dåvarande klass på mellanstadiet. De timmarna kändes oändliga och var lika sövande som när jag gick i skolan för mycket länge sedan. Katederundervisningens monolog med kontrollfrågor som kräver en uppräckt hand känns inte som en modern skola.

Men det finns hopp. Jag tillbringade några dagar på BETT British Education and Training Technology, som är en årlig mässa för skolledare och pedagoger i London, och träffade några av de främsta när det gäller utveckling av framtidens skola.

Les Foltos introducerade Peer-Ed för 20 år sedan i Seattle. När lärare coachar lärare i att använda ny teknik går det snabbare, är roligare och ger ett bättre resultat än när en extern expert lär ut. Det kollegiala lärandet är en nyckel för att elever ska kunna använda smarta lösningar och att göra misstag är en del av lärandet. Det gäller både för lärare och elever och de coacher som lyckas bäst är de som frikostigt delar med sig av sina brister.

I Sverige drabbas vi varje år av en kollektiv deppighet då PISA-rapporten presenteras. I december 2016 kom den senaste rapporten, som ändå kunde visa på en aning mer positiva resultat gentemot tidigare undersökningar. Men faktum är ändå att 10 procenten av de sämst presterande barnen i Singapore är bättre än de 10 procent bäst presterande eleverna i Sverige. Här skulle det kunna ligga nära till hands att säga att det var bättre förr.

Alla som har träffat Anne Bamford, professor i pedagogik och vd för Innovation Research Institute i London, vet att det är fel. Det stämmer att svenska elever presterar allt sämre enligt PISA men få tar upp om det är rätt sätt att mäta färdigheter inför framtidens yrkesliv.

När dagens 15-åringar går ut i arbetslivet är AI och virtuella assistenter en stor del av deras arbete. Är det skrämmande? Nej, bara annorlunda och frågan är vilken kunskap som är avgörande då. Vi vet att ledarskap, förmågan att samarbeta och att använda ny teknik kommer att vara ännu viktigare än idag och, enligt Anne Bamford, är det något som den svenska skolan är riktigt bra på att lära ut. Hur många gånger har du hört det i den svenska skoldebatten? Alldeles för sällan.  

Svenska pedagoger gör ett fantastiskt jobb i skolan. De är nyfikna på ny teknik, skapar kollegialt lärande och ser inte ett hot i att elever är experter på ny teknik. De som framförallt lyckas i sin undervisning är de som är ödmjuka och tillåtande både med att experimentera och att göra fel. Det gäller både pedagoger och skolledare. Här finns mycket att lära av både Kryddgårdsskolan och Oxievångsskolan i Malmö.

Peter Bergström är forskare vid Umeå universitet och studerar hur IKT påverkar lärandet och det fysiska rummet. Allt fler skolor lämnar de hästskoformade bänkraderna med en kateder i mitten till förmån för att hela skolan kan användas. Det minskar kontrollen och ökar engagemanget, både hos lärare och elever. 

IKT är en viktig del i framtidens skola. Skolverkets plan för en nationell strategi för digitalisering i skolan gäller även om den ännu inte är beslutad. De elever som behöver mer stöd utvecklas snabbare med hjälp av digitala lösningar och speciellt inom ämnen som matematik och naturvetenskap påskyndas inlärningen. Och sist men inte minst - det finns studier som visar att lärare blir ännu bättre i sin profession. Det räcker långt.