Electrum skapar innovation på atomär nivå

Smärtfria nålar, högtemperaturkomponenter och mikrofluidik – på Electrum skapas hårdvara på nanonivå. Här utvecklas bland annat framtidens sensorer vars tillämpningar kommer att ge helt nya möjligheter för Internet of things.

– Här i labbet kan vi utveckla, tillverka och analysera komponenter med atomär precision, ta fram prototyper och till och med småskalig industriell produktion, säger Nils Nordell, chef för Electrumlaboratoriet.

Electrumlaboratoriet, ett samarbete mellan KTH och Acreo, är ett av laboratorierna i det nationella nätverket Myfab, där även laboratorierna på Chalmers och på universiteten i Lund och Uppsala ingår. Alla är ”open access”-laboratorier vilket innebär att vem som helst kan få hyra tid vid de avancerade maskinerna. I dagsläget delas tiden lika mellan forskning och företag som vill utveckla sin nanoteknik.

– Vi har en enkel och transparent affärsmodell: Du betalar för den tid du använder i labbet. Vi har hand om logistiken kring labbmiljöerna så att företagen kan koncentrera sig på utveckling. Här finns hela kompetensmiljön. Electrum kan liknas vid en teknologiinkubator och så samarbetar vi med STING, en affärsinkubator som kan hjälpa dem med kompetensen kring det affärsmässiga och att bygga ett team kring idéerna, säger Nils Nordell.

För att få använda utrustningen och behärska rutinerna som krävs för att inte kontaminera miljön måste alla genomgå en utbildning. Oönskade partiklar kan förstöra både de egna resultaten och andras forskning. Just nu är det runt 150 personer – doktorander, studenter och företag i olika stadier – som använder laboratoriet.

– Den här typen av forskning är en trög process som tar lång tid. Ibland är vissa idéer för svåra och kostsamma för att ta det till nästa nivå, ibland är det lättare. Ett av företagen som lämnat inkubatorn, Silex, har idag 150 anställda, en egen fabrik i Järfälla och har blivit uppköpta av ett kinesiskt företag. I snitt är det väl ungefär ett företag som kommersialiseras varje år.

Grunden i spetsforskning

Många av de forskningsprojekt som kanske kommer att resultera i en affärsverksamhet har sin grund i spetsforskning.

– Vi ligger väldigt bra till i Sverige tycker jag och det är roligt att vi finns på radarn när utländska företag vill göra investeringar, för det är dyrt att ta fram den här typen av teknik. Det kan kosta ett par tusen kronor i timmen att använda labbet som det bör finnas en finansiell uthållighet. I vårt perspektiv är fem, tio år inte en särskilt lång tid jämfört med kanske andra delar av it-branschen.

Bland de forskningsprojekt som finns på plats som Nils Nordell tycker är intressanta är bland annat forskningen på kiselkarbid som gör det möjligt att ta fram elektronik för betydligt varmare förhållanden än vad som är möjligt idag, och även mikromekaniska tillämpningar som bidrar till nya sensorer.

– Idag utförs till exempel biomedicinska analyser ofta  på stora centrala laboratorier, men i framtiden kan man göra de flesta analyser direkt på vårdcentralen, eller till och med i hemmet. Det kommer att revolutionera livet för många människor.

För nystartade svenska företag som vill fokusera på nanoteknik är det framför allt högskolornas labb inom Myfab-nätverket som gäller.

– Det finns inte så många andra alternativ, men jag tycker att vi möter det industriella behovet så som det ser ut nu. Det är som sagt en långsam process och mycket av det vi gjorde för tjugo, trettio år sedan gör vi idag, fast vi gör det lite vassare och lite bättre.