Helsingborgs stadsnät: Vad hände sedan?

– Det har gått kanonbra. Användningen ligger ganska stabilt, det kanske har ökat något men på det stora hela är det som det har varit. Driften har också gått bra, säger Jukka Heino, utvecklingschef för it i Helsingborgs stad.

När Konkurrensverket granskade kommunens planerade satsning inför lanseringen kritiserades initiativet av de stora operatörerna som ansåg att kommunen lade sig i deras affärer. Konkurrensverket menade dock att den kommunala trafiken som svarade för bara tre procent av operatörernas trafik var så försvinnande lite i relation att de inte ansåg att kommunen inkräktade på affärsområdet.

– Vi har också en begränsning på 5 Mbit/s så att det ska motsvara 3G vilket gör att det knappast är aktuellt att ladda ner. Vi tillåter inte heller trafik mellan olika enheter utan bara mot internet så ingen kan till exempel sätta upp en server.

Helsingborgs stadsnät är indelat i tretton olika zoner och det går inte att överskrida dessa utan att behöva koppla upp sig på nytt. Varje zon är noggrant kalibrerad och täckningskartorna mycket precisa, menar Jukka Heino.

– Det var en utmaning att skruva in det i fråga om styrka och riktning, men när man väl gjort det ordentligt är det mycket exakt. Vi vet precis hur långt signalerna når.

Begränsningarna är inte bara ett sätt att klara Konkurrensverkets krav utan har även bidragit till att man sedan starten inte fått in ett enda abuse-ärende. Därför är nätet också öppet och kräver inte att man loggar in.

– Politikerna i Helsingborg vill inte ha den typen av kontroll utan allt som krävs för att få använda nätet är att man godkänner våra regler om användning. Vi har inte heller en startsida där vi presenterar kommunala nyheter utan nätet är helt fritt, säger Jukka Heino.

Skalbarhet i nätet

Nätet består av 43 accesspunkter kostar kommunen i runda slängar ungefär 100 000 kronor om året. Det är en försvinnande liten del av kommunens totala nät.

– Vi har runt 2 000 accesspunkter i alla våra offentliga lokaler så stadsnätet är inte särskilt stort. Vi driftar allting själva och har bra SLA:er så vi har inte haft några problem med stadsnätet. Vi har byggt allting så att det är möjligt att separera från vår övriga drift om vi skulle vilja lägga ut det till någon privat aktör, säger Jukka Heino.

Det finns också möjlighet att jacka upp hastigheten och utöka räckvidden om man vill, men än så länge finns inga planer på att göra det utan både hastighet och kapacitet ligger på ungefär samma nivåer som det gjort sedan starten.

– Tekniken är egentligen inte begränsande eftersom vi har byggt nätet med eftertanke utan det handlar om att vi tittar på Konkurrensverkets ramar. Det är roligare att behålla nätet som det är idag än att få ett förbud.

Helsingborgs lyckade implementering av stadsnät har fått många andra kommuner och städer att komma dit för att lära av modellen. Och det finns en del att lära menar Jukka Heino.

– Även om vi inte får så mycket feedback från användarna är det roligt att många andra kommer hit för att ta del av våra erfarenheter. En sak jag lagt märke till är att många gör långa förstudier på tjugo sidor. Vår förstudie var ett par sidor och ett par powerpoints. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.