Daniel Forslund (L) vill reformera svenska vården

Daniel Forslund är innovationslandstingsråd för Liberalerna i Stockholms läns landsting. Han har sedan tidigare jobbat med it-frågor på bland annat regeringskansliet och Vinnova i 12-13 år, och är nu aktuell som en av tre finalister till tidningen Chefs nya pris Årets digitaliseringsledare.

Hur kändes det att bli nominerad till årets digitaliseringsledare?

– Det är fantastiskt roligt och jag känner mig väldigt stolt. Jag tror att det kan bero på att jag har föreläst mycket om digitaliseringen inom vården och berättat vad vi gör och borde göra mer av. Jag har helt enkelt hörts mycket i vårdens digitala diskussioner och är en av få inom politiken som även är expert inom mitt ansvarsområde, vilket jag ändå borde kunna säga att jag är efter alla år. 

Hur kom det sig att du blev innovationslandstingsråd?

– Efter att jag arbetat i nästan tio år på socialdepartementet i regeringskansliet med ansvar för ehälsa så rekryterades jag 2011 till chefsstrateg på den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Men inför valet 2014 kände jag att jag ville ta steget över till landstinget och politiken, då det är här arbetet måste börja för att det ska bli någon förändring på riktigt. Det är i landstingen budgeten finns och mandaten kan ges för att driva fram en stor digital omställning. Därför skapade vi efter valet rollen “landstingsråd med ansvar för e-hälsofrågor, innovationer, vårdens it-infrastruktur samt patientnära tjänster”, vilket är vad jag sysslar med nu.

Vad inspireras du av i ditt arbete?

– Jag inspireras när jag träffar patienter eller personal som berättar om hur tekniken räddat liv genom till exempel nya sätt att identifiera sjukdomar. Bra teknik kan lösa många av vårdens problem. Hur kommer det sig till exempel att vi upplever en personalbrist inom vården, trots att vi har mer vårdpersonal per capita än vad vi någonsin haft? Detta kan till stor del förklaras av omodern 1990-talsteknik som faxar och stationära datorer som stjäl massor av onödig tid från läkare och sjuksköterskor. 

– Då ser jag potentialen till något bättre därför att relativt basal teknik kan lösa problem och rädda liv när personalen kan fatta rätt beslut snabbare med hjälp av moderna it-stöd, det gör verkligen skillnad. Den mänskliga aspekten gör att det är väldigt lätt att känna en enorm passion för frågan. 

Hur är man en bra digitaliseringsledare? 

– Mycket handlar om att våga utmana sig själv och vända upp och ner på problemen. Man kan inte låsa sig vid hur det ”måste” se ut, utan istället tänka utanför boxen. Det är behovet man ska fokusera på, inte tekniken. Skatteverket behöver liksom inte en e-tjänst där kunder kan anmäla sin flytt digitalt om processen inne på Skatteverket är helt oförändrad och de måste fortsätta skriva ut papper.

Hur har er digitaliseringsresa sett ut? 

– Vi har försökt ta det systematiskt steg för steg och vi har fokuserat både på dem som jobbar inom vården och de som besöker den. För ett år sedan ställde vi nya krav på att vårdgivarna måste erbjuda digital hjälp med webbokning och förnyelse av recept och så vidare. Det har slagit väl ut då bokningarna via webben ökat med 400 procent nu när fler erbjuder tjänsten och patienter vet att den finns. Att man som patient ska behöva anpassa sig till en krånglig telefontid är faktiskt helt passé. 

– En annan sak vi infört rör patientjournaler. Innan jag började här så var det många som ville införa en patientjournal via nätet, men det gick inte så bra då de olika landstingen hade olika system. Nu har vi beslutat och styrt om så att alla vårdgivare har samma e-tjänst för journalen i hela landet. Det är faktiskt en större förändring än man tror då det inte bara handlar om att få insyn och se alla ens sjukhusbesök, utan även om att kunna se alla sina vaccinationer, kunna läsa labbsvar på tester via nätet istället för att vänta på ett brev eller telefonsamtal, och så vidare.

– Tidigare har sjukvårdens data varit relativt hemlig även för patienten själv, ofta helt utan anledning. Den här ökade transparensen kommer förhoppningsvis att stärka patientens kunskap om sin hälsa och förtroendet för vården. Det här projektet har förberetts länge och många landsting har redan infört den, men innan 2017 är slut så ska alla landsting vara anslutna. I Stockholms läns landsting har jag sett till att e-tjänsten blir obligatorisk för alla sjukhus och vårdcentraler så att patienter alltid kan se hela sin vårdhistorik.

Vilka är utmaningarna för digitaliseringen av Sverige?

– Jag upplever varje dag att regelverk och lagstiftning inte alltid är anpassade efter de digitala möjligheterna utan efter en pappersbaserad värld för 40 år sedan. Jag ser ofta nya techstartups som levererar häftiga hälsolösningar som aldrig blir införda eftersom offentlig sektor ofta är så teknikspecifika i hur deras problem ska lösas. Man har redan bestämt sig, vilket stänger ute nio av tio startups och det är ett stort problem.

– Ett annat problem är kring hur vi i landstingen ger betalt för ett vårdbesök. Eftersom läkare bara får betalt om de möter patienter face to face så gör de enbart det, där måste det bli ändring. Vårdcentraler måste få betalt också för virtuella besök som när patienten kommunicerar med vården via video, telefon, chatt eller mail. Samhället vinner också stort på det genom att patienter inte behöver ta ledigt från jobbet en halv dag för ett kort läkarbesök fyra mil bort. Betalningsmodellerna måste förändras vilket också är på gång nu när både Stockholm och andra landsting testat piloter som liknar kry.se och mindoktor.se. Att kunna erbjuda patienterna en modern service samt ge vårdpersonal tillgång till bättre digitala verktyg, såsom en samlad patienthistorik, ser jag som de två viktigaste digitala områdena för landstinget.

Hur hoppas du på att Stockholms läns landsting har utvecklas digitalt om två-tre år?

– Alla patienter ska då ha en digital valfrihet och själv välja hur man vill besöka vården, kunna boka virtuella läkarbesök, skicka in bilder på utslag eller sår till sjukvårdsrådgivningen och så vidare. Vården ska finnas på patientens villkor, men har länge varit någon slags undantagszon från smarta digitala lösningar. Så kan det inte vara längre! Varför kan man inte använda samma lösningar här som när man exempelvis deklarerar eller ansöker om föräldrapenning? Det har funnits ett dåligt digitalt ledarskap i vården vilket är konstigt eftersom vi använder fantastisk medicinteknik, men när vi kommunicerar med varandra är det fortfarande via fax och personsökare. Sådant är ju helt utdött i resten av samhället, men det beror på gamla och extremt teknikspecifika regelverk som bland annat säger att det måste finnas en fysisk signatur och inte digital. Sådana gammelmodigheter måste väck.

– För är det något hela landet måste förstå så är det att digitalisering inte är en lyxprodukt, det är en kärnverksamhet och handlar om samhällets och vårdens stora utmaningar. Vi kommer framöver i Sverige inte kunna erbjuda en modern välfärd om vi inte satsar på digitalisering, det är jag övertygad om.