Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Årets lärare digitaliserar Höör

Flippat klassrum, full koll på läroplanen och en tilltro till den valda plattformen har varit Sara Bruuns verktyg för en mer digitaliserad undervisning på Ringsjöskolan i Höör. Nu är hon utsedd till Årets lärare i it och digitalisering.

Text Tim Leffler Foto Adobe Stock / Jörgen Johansson 3 oktober 2017 it i skolan

– När jag för ett par år sedan tänkte att något var tvungen att hända för att jag fortsatt skulle trivas i mitt yrke, började jag undersöka möjligheten att digitalisera undervisningen. Resan jag gjorde hade inte gått utan de kunskaper mina elever redan hade om digitala verktyg. De hjälpte mig att hjälpa dem; vi har byggt upp en bättre relation, och eleverna och jag tycker att allt är mycket roligare, säger Sara Bruun, högstadielärare i tyska och engelska på Ringsjöskolan i Höör.

”Snart spyr jag på hjälpverb”

Lärargalan

Mellan den första mars och första juni varje år kan högstadie- och gymnasieelever nominera sina lärare till Lärargalan. I början av september presenteras sen vinnarna, efter att en jury har bedömt de nominerade. Priser delas bland annat ut till Årets Språklärare och Årets lärare inom digitalisering, som 2017 alltså vanns av Sara Bruun, språklärare på Ringsjöskolan i Höör.

Det var inte helt självklart att Sara Bruun skulle fortsätta som språklärare för högstadieelever. Hon berättar om en tid då hon efter 20 år på olika skolor i norra Skåne försökte hitta sätt att omskola sig.

– Där och då tänkte jag: ”om jag är tvungen att förklara modala hjälpverb en gång till så spyr jag!”. Men som lärare är det inte helt givet hur och till vad man kan omskola sig. Därför blev jag istället nyfiken på digitalisering. Som just språklärare har man sådana möjligheter när världen krymper tack vare digitaliseringen. Det sätt på vilket jag arbetar nu går inte att jämföra för hur det såg ut för tre-fyra år sedan.

Med hjälp av Skype har Sara Bruun bland annat haft kontakt med lärare och kontaktpersoner världen över, som direkt på länk kan berätta om deras liv.

Precis som med allt annat som är nytt krävs det träning för att använda digitala verktyg.

Sara Bruun , Språklärare, Ringsjöskolan i Höör

– Exempelvis hade vi en gästföreläsare som befann sig på Seychellerna nere på en strand. Där visade hon hur sköldpaddor tar sig ner i vattnet när de lagt sina ägg, men framförallt fick vi se hur all världens plast försvårar livet för dessa sköldpaddor. Denna föreläsning höll vi när vi hade ett tema som hette ”Stop Plastic Pollution”, säger Sara Bruun.

Lektion hemma – läxor i skolan

En typ av undervisning Sara Bruun tog till sig var idéen om ett så kallat flippat klassrum – en undervisningsform som blir möjlig tack vare digitaliseringen. Det bygger förenklat på att istället för att eleverna får undervisning i skolan och följt av skrivövningar som läxor hemma, gör man precis tvärtom.

Eleverna får i läxa att titta på en inspelad undervisning. När de sedan kommer till skolan är det istället dags att börja med handfasta övningar och skrivmoment. På så sätt finns läraren alltid till hands om man skulle få problem på vägen.

– Från början var det en amerikansk idé som nådde oss här i Sverige. Jag har gjort något liknande fast med engelska, säger Sara Bruun.

Fler elever får chansen

Det är mer än bara till undervisningstekniska lösningar som digitaliseringen kan hjälpa till Sara Bruun beskriver även hur de kan göra det enklare för alla i klassen att komma till tals.

– Vi har infört mentometer-övningar. Jag ställer ett par frågor om hur grammatiken ska se ut i ett visst påstående, och istället för att samma elever som alltid räcker upp handen eller ropar svaren rakt ut, får alla elever diskutera i små grupper, och sedan svara gemensamt genom att välja rätt svar; och då dyker deras svar upp på tavlan, säger hon.

Trots att fördelarna med att använda digitala hjälpmedel i skolan aldrig tycks ta slut, vill ändå Sara Bruun höja ett litet varningens finger.

– Det är lätt att man tappar bort läroplanen om man är ute på nätet och söker smidiga läroappar eller digitala hjälpmedel till sin undervisning. Man är ingen sämre lärare om man inte jobbar digitalt; det viktigaste är att läroplanen följs. Dessutom ska vi inte helt glömma bort papper och penna; forskning visar att man faktiskt minns saker bättre om man skriver ner dem för hand. Huvudsaken är att det är ordning och reda i klassrummet och det krävs ett tydligt ledarskap för att kunna arbeta med digitala verktyg, säger hon.

Vilka utmaningar har du identifierat när du digitaliserat dina lektioner?

Sara Bruun, årets digitaliseringslärare 2017

– I mina ögon finns det i alla fall tre utmaningar. För det första handlar det om infrastruktur: alla skolor och kommuner har inte en fullgod internetuppkoppling för att alla lärare som vill ska kunna använda sig av digitala hjälpmedel. Med andra ord måste man alltid vara beredd på att ha en ”analog” plan B inför alla undervisningar.

– För det andra måste man ibland behöva stånga sig blodig för att personer som har någon form av it-befattning på kommunerna inte ska lägga sig i i vad för typ av verktyg man använder i klassrummen. Även föräldrar kan ha en del tankar och tycka att det man gör inte är riktig skola för att man inte gör på det traditionella viset. Därför är det alltid viktigt att vara öppen och ha en dialog med alla runtomkring i och utanför skolan.

– Den tredje utmaningen är den som man står inför varje gång man prövar på något nytt: att saker och ting tar tid. Man måste träna som med allt annat. Precis som man bokar in en tid i kalendern till gymmet för att träna kroppen, måste man förstås också träna sig i att använda digitala medel i klassrummet. Nu när jag har gjort det har jag blivit mycket mer effektiv i mitt yrke.

Rekommenderad läsning

Katarina Björk - Rodengymnasiets digitala rektor

20 maj 2016 it i skolan

Katarina Björk har varit rektor på Rodengymnasiet i tre och ett halvt år. Under de åren har gymnasiet flugit upp som en skola i digital framkant, bland annat har de fått motta två utmärkelser från Microsoft. 
– Jag är jättestolt. Det beror på att vi skapat en kultur där vi hela tiden vill framåt, säger hon.

När målet är 2025

10 jun 2016 ledarskap

Hur arbetar man med det operativa när målen är fastställda till 2025? Varberg kommuns CIO Anders Boustedt delar med sig och ger råd.

Så hjälper barnen oss att bli mer digitala

12 jun 2016 ledarskap

Den yngre generationen ser det digitala som ett normaltillstånd. Så hur ska man hantera dem och deras förväntningar på it-miljön? Entreprenören Micke Gunnarsson pratar om vikten av respekt för deras syn.

Skolprogrammering - ett mål som infriades

11 jul 2016 it i skolan

Dåligt intresse för it-utbildningar fick Christine Kastner Johnson att vilja få in programmering i skolan. Tre år senare har planerna uppfyllts. I Almedalen fick bland annat politiker och lärare testa programmering för första gången, en av dem var Inger Källgren Sawela, kommunstyrelsens ordförande i Gävle.

Digitalt lärande förbättrar skolresultaten

13 jul 2016 it i skolan

video

Samsung, Gleerups och Atea stödjer ett forskningsprojekt om digitalt lärande på fem högstadieskolor. Redan efter ett år finns det lärdomar hur it i skolan kan skapa större glädje i undervisningen och bättre betygsresultat.

Nytt tänk hos Microsoft

15 jul 2016 ledarskap

Microsofts årliga partnerevent Worldwide Partner Conference (WPC) hölls i veckan och Ateas Anders Grönlund var en av tusentals partners på plats.
 Tjänstefieringen, virtual reality-genombrottet och samhällsengagemanget är tre av sakerna jag tar med mig hem, säger han.

Allt fler kvinnor söker sig till it-branschen

8 sep 2016 ledarskap

Andelen antagna kvinnor på it- och datautbildningarna på KTH i Stockholm ökar. Anledningen tros vara riktade satsningar.
– Vi ser en positiv utveckling på skolan med fler och fler tjejer men det går fortfarande för sakta, säger rektor Peter Gudmundsson.

"It-branschen behöver gymnasieingenjörer"

22 sep 2016 it i skolan

video

Sundsvalls gymnasium har infört möjligheten för teknikelever att kunna gå ett fjärde år och därmed bli gymnasieingenjörer inom informationsteknik och nätverk. Anders Hedlund, lärare på Sundsvalls gymnasium, förklarar varför.