Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Anne Bamford: Så ska svenska skolan räddas

Professor Anne Bamford menar att Sverige har redskapen för att lyckas bättre i skolan, men att skon klämmer på vissa ställen.
 Lärarna känner sig inte tillräckligt värdefulla och de är även för upptagna i det vardagliga skötandet av skolan och kan inte fokusera tillräckligt på att inspirera och lära ut. 

Text Fredrik Adolfsson Foto Fredrik Kron 6 oktober 2016 it i skolan

bamford 960x640.jpg

Anne Bamford utanför Folkets hus i Umeå.

Den brittiska professorn Anne Bamford är bland annat chef för International Research Agency och för Education Commission. Hon har erkänts internationellt för sin forskning kring bland annat konstens plats i utbildningen och kring visuell kommunikation. Hon är även forskare för Unesco och har i den rollen genomfört nationella konsekvensanalyser och utvärderingar för regeringar i sju olika länder över hela världen. 

Voister träffar henne på Atea it-arena i Umeå, där hon föreläst om den svenska skolan i ett internationellt perspektiv och framgångsfaktorer för skolutveckling.

Hur står sig svenska skolor jämfört med andra europeiska länder när det kommer till digitalisering och användande av diverse digitala verktyg som finns?

 Sverige ligger långt fram gentemot snittet, budgetarna är bra och skolväsendet är allmänt intresserade av teknologiska lösningar. När det istället kommer till utnyttjandet av tjänsterna ser det inte lika bra ut, där ligger Sverige efter.

Varför är det så, tror du?

 Det handlar förmodligen om kvalitén på lärandet, hur tekniken används i klassrummen och det generella delandet lärarna emellan kring bra pedagogik. Sverige är allmänt bland de sämre på att dela med sig till andra kommuner och skolor – vilket gör att lärare och rektorer på andra orter inte kan ta åt sig av ny innovation på ett lika snabbt sätt.

Som bekant för många så har Sveriges skolresultat i PISA-undersökningarna gått ner de senaste åren. I själva verket har Sverige sjunkit i rankingen i varenda undersökning som gjorts - vilket är var tredje år - sedan starten 2003. Anne Bamford räds utvecklingen och tror att den kan ha flera olika anledningar.

 Den fattigaste ungen i Shanghai har bättre skolresultat än de rikaste 10 procenten av skoleleverna i Sverige, så häpnadsväckande har gapet blivit.

 PISA har detaljerat tittat på varför det ser ut som det gör, och bland annat kommit fram till att lärarna inte känner sig värdefulla. Skriver media något om skolan är det ofta en väldigt negativ bild av lärarna som presenteras.

 Rektorer, lärare och verksamhetschefer är också för upptagna i det vardagliga skötandet av skolan och kan inte fokusera tillräckligt på att inspirera och lära ut. De måste befrias på en del av det administrativa arbetet. Och där kommer också pengarna in i bilden för att de måste göra det administrativa för att finansieras – istället för att fokusera på det de ”borde” göra.

Anne Bamford har genom sin forskning drivit frågor om kreativitet och innovation, sociala effekter, rättvisa och mångfald. Hon har forskat en hel del kring kreativa processer, och hur dessa skulle kunna skapa en bättre framtid för skolelever. Hon menar att samarbete är primärt och att det inte är speciellt troligt att man stimulerar kreativiteten maximalt genom att arbeta själv eller bara sitta tyst och lyssna på sin lärare.

 Det borde bli vanligare att använda digitala visuella verktyg, ljud, musik och praktiska aktiviteter för att säkra att alla kroppsliga sinnen används i inlärningsprocessen, inte bara elevers öron.

Nära besläktat med forskningen kring kreativa processer finns Anne Bamfords arbete med visuell kommunikation.

 Som sagt, i klassrum handlar det mycket om att lyssna, men väldigt få elever lär sig genom det. Majoriteten lär sig genom att visualisera saker eller genom att göra. Och unga personer idag måste och är så vana med att tolka visuella signaler och skärminformation som finns på datorer och så vidare. Får man in det mer i utbildningar kan man både accelerera deras inlärningsprocess samt göra den roligare.

 Titta bara på tidningsbranschen, för 50 år sedan var en tidning helt fylld med text, nu är det mer bilder än text. Till och med en så konservativ bransch som journalistiken har förstått att ska man kommunicera mycket information på en kort tid så är digitala visuella element det värdefullaste sättet att göra det på.

Hur tror du att digitaliseringen och automatiseringen kommer att förändra skolverksamheten de kommande fem åren?

 Genom historien kan man se att det alltid har varit svårt att sia om de största förändringarna. Men jag kan tänka mig att det kommer handla om hur vi transporterar oss, varför ska vi egentligen vara i skolan så mycket? Vad är det som säger att alla elever och lärare måste befinna sig på samma plats? Det kanske är bättre att vara på olika platser. Det är svårt för en buss att ta alla elever till olika ställen, men i och med självkörande bilars intåg kan det mycket väl bli enklare.

 Det enda vi med säkerhet kan säga är att fokuset hela tiden - oavsett vilken teknologi det handlar om - måste ligga på den enskilda eleven. Hur kan vi hjälpa den här eleven med att lära sig på bäst sätt? Hur förbereder vi så att det här barnet får ut det mesta av sitt liv? Det spelar ingen roll om det är en penna eller en självkörande bil, vad det handlar om är vilken skillnad det gör för ungdomarna, nu och i framtiden.

Rekommenderad läsning

"Digitala verktyg ger elever bättre betyg"

5 okt 2016 it i skolan

snip pär sundström.JPG snip pär sundström.JPG snip pär sundström.JPG video

Google apps for education och andra verktyg lyfter lärandet på skolorna i Umeå. Pär Sundström, utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen i kommunen, berättar hur det pedagogiska anpassas för bästa resultat.

"2009 låg vi i botten - sedan digitaliserade vi"

5 okt 2016 ledarskap

Snip nordmaling.JPG Snip nordmaling.JPG Snip nordmaling.JPG video

2009 placerade sig Nordmalings kommun bland de lägre i Sverige när det kom till måluppfyllelse och de började då använda digitala verktyg för att nå bättre resultat - 2016 blev de som en av tio kommuner utvalda till projektet LEDA för smartare välfärd. Och resan har bara börjat, nu börjar en mer intensiv omvärldsorientering.

E-hälsa i fokus i Västerbotten

4 okt 2016 digitalt ledarskap

Umeå-video-e-hälsa_960x640.jpg Umeå-video-e-hälsa_960x640.jpg Umeå-video-e-hälsa_960x640.jpg

Västerbottens läns landsting har ett tydligt mål med sin e-hälsa: att tillgängliggöra verktyg för vårdpersonal och invånarna. Christina Igasto, e-hälsochef, berättar om utmaningarna med att digitalisera verksamheten i en miljö som just nu präglas av gammal teknik.

Umeå Energi skapar smarta hem

12 okt 2016 digit

UmeaEnergi_960x640.jpg UmeaEnergi_960x640.jpg UmeaEnergi_960x640.jpg

Umeå Energi digitaliserar och kommer att fokusera på mobilitet samt kommunicera med smarta hem framöver.
- Vi spanar på lösningar där vi kan sätta upp sensorer hos våra kunder för att övervaka till exempel inomhustemperaturen, slår det larm kan vi agera, säger Dirk Mottmann på Umeå Energi.

"It-branschen behöver gymnasieingenjörer"

22 sep 2016 it i skolan

hedlund snip.JPG hedlund snip.JPG hedlund snip.JPG video

Sundsvalls gymnasium har infört möjligheten för teknikelever att kunna gå ett fjärde år och därmed bli gymnasieingenjörer inom informationsteknik och nätverk. Anders Hedlund, lärare på Sundsvalls gymnasium, förklarar varför.

"Med Surface Hub skulle man kunna följa lektionerna hemifrån"

23 sep 2016 it i skolan

snip oscar frisendahl.JPG snip oscar frisendahl.JPG snip oscar frisendahl.JPG video

Göranssonska skolan i Sandviken blev en gång i tiden prisat som årets teknikskola, men nu har andra skolor kommit ikapp och gått förbi digitalt. Det vill läraren Oscar Frisendahl ändra på, och som en del i spanar han bland annat in Surface Hub.

"Tänk smart, asfaltera inte kostigarna"

26 okt 2016 it i skolan

snip ann öhrn.JPG snip ann öhrn.JPG snip ann öhrn.JPG video

Örebro universitet försöker - såsom många andra universitet - att utveckla sig genom att använda digitala arbetssätt. Just nu är digital tentamen på agendan.

Ändrad demografi skapar digitaliseringsbehov

5 okt 2016 digitalt ledarskap

Tomas Forsberg.JPG Tomas Forsberg.JPG Tomas Forsberg.JPG video

Umeå kommuns demografi är i förändring med allt fler äldre personer och allt mindre pengar i skatteintäkter gör att digitaliseringen inte bara är ett intresse i kommunen - den är en ren nödvändighet, menar Tomas Forsberg, it-chef.