Så ska ny kommunallag underlätta för robotar

Klossar Med Rpa; Ida Karkiainen; Rpa, Kommun, Automation, Robotar Copy

Civilminister Ida Karkiainen. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Den första juli fick Sverige en ny kommunallag som på sikt ska förenkla för kommunala verksamheter som vill automatisera enkla beslutsprocesser. Det hoppas i alla fall bland andra civilminister Ida Karkiainen 

– Det har varit flera instanser som pekat på att vi måste skapa möjligheter inom kommunallagen för den här typen av arbetssätt. Det är inte rimligt att en sak gäller för våra statliga verksamheter, och en annan för kommuner. Förvaltningslagen ska gälla alla, och i grunden handlar den här lagändringen om att frigöra resurser så att kommuner ska kunna arbeta smartare, säger Ida Karkiainen, under ett seminarium om automation och den nya kommunallagen, anordnat av PWC under Almedalsveckan.  

Tidigare inga beslut för RPA 

Bakgrunden till kommunallagsändringen handlar om hur RPA:er, alltså relativt enfaldiga mjukvarurobotar, kan hjälpa verksamheter att utföra repetitiva arbetsuppgifter. Men kommuner har inte haft samma frihet i hur en sådan robot får utföra sitt arbete, som regioner och myndigheter.  

Framförallt handlar det om att det inom kommuner har varit förbjudet för en RPA att själv fatta beslut, efter att alla steg i en process är färdiga. Eftersom dessa beslut ibland kan vara tämligen banala, är det något som många kommuner har haft åsikter om. 

Nacka kommun positiv 

Victor Kilén, stadsdirektör för Nacka kommun, menar att det här blir ett steg som kommer att innebära mer pang för pengarna för Sveriges alla kommuner.  

– Det här ger oss möjlighet att utvecklas snabbare och bättre. Vi har till exempel haft en bot som hjälper till vid rekrytering, men vissa beslut har den inte fått fatta själv. Denna lagförändring har vi väntat på. Nu påbörjar arbetet med att försöka hitta andra vinster och andra processer där vi kan dra nytta av robotar, säger han. 

Victor Kiléns förhoppning är också att hjälpen från dessa robotar ska innebära att den högt värderade mellanmänskliga interaktionen ökar och att servicen i kommuner gentemot sina medborgare, kunder och brukare på så sätt ska få ett lyft. 

Anna Eriksson, generaldirektör för Digg, är inne på samma spår. 

I grunden handlar den här lagändringen om att frigöra resurser.

– Vi står inför utmaningar när färre ska och måste ta hand om fler. Därför brinner vi för teknik som skapar den här typen av nytta. Viktigt i den här processen är också att använda rätt data för att fatta rätt beslut. Vi måste hjälpas åt för att bygga smarta lösningar, baserat på öppen källkod, tillsammans, säger hon. 

Ingen ketchupeffekt 

Ida Karkiainen tror inte på någon ketchupeffekt, utan snarare att någon kommer ta ledningen och att fler kommer att följa efter. 

– Förändringar kommer inte att ske över en dag utan detta är något som vi kommer dra nytta av på sikt, ju fler som vågar. Det krävs att några ensamma dansare växer till en stor massa, säger hon.  

22 augusti 2022Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerdigitFoto Adobestock, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng