Skolan som vände trenden

– Te Akau ki Papamoa-skolan var en underkänd skola för elva år sedan och då tog vi initiativet att integrera teknologi. Vi tror att genom att det dels kan förbättra undervisningen i sin helhet, dels höja engagemanget hos våra elever, och i ett första steg handlade det mycket om att ge lärarna rätt förutsättningar och stärka dem, snarare än fokusera för mycket på de tekniska verktygen, säger Bruce Jepsen, rektor på Te Akau Ki Papamoa-skolan på Nya Zeeland.

– Vi började med en pilot med Ipads, med en kontrollgrupp i form av en klass med en blandning av pojkar och flickor av olika etniciteter och bakgrund, och resultaten var exceptionella. Eleverna i den klassen fick bäst resultat på skolan i matematik, på att läsa och på att skriva, och som där och då precis klarade kraven i vår nyzeeländska läroplan. Utöver det var klassen bäst på sport, naturvetenskap och samhälls- och historieämnena. Eleverna var glada och vi märkte att andra också ville ta del av den här sortens undervisning, där vi bland annat använde oss av mycket rörligt material i undervisningen.

– År två startade vi en ny klass och resultaten var mer eller mindre lika dana. År tre startade vi tre till så att vi hade fem klasser samtidigt och resultaten fortsatte att peka åt samma håll med förhöjda prestationer. Efter det tyckte vi att vi hade tillräckligt bevis för att det fungerade och beslutade därför för att satsa på samma sorts undervisning för hela skolan. Det gav, och ger fortfarande, en mer likvärdig undervisning för alla och bättre resultat hos våra elever. Vi har gått från att 80 procent av våra elever inte klarade kraven i läroplanen, till att 60 procent är bättre eller likvärdiga med kraven. Och allt kokar ner till att vi hade en plan för det.

Vad var det för plan?

– Vi började med att bena ut vilka värden vi ville förmedla och som vi tror på, och bäddade in dem i alla verktyg vi använde. I det arbetet var det viktigt att engagera hela ekosystemet som vi verkar i, det vill säga samhället där skolan ligger: föräldrar, ledare, lärare, så att alla drog åt samma håll. Det handlade om att sätta sig ner och redogöra för vad för typ av framtidsvisioner vi hade för våra unga medborgare.

– Om vi var oense på någon punkt var det viktigt för oss att stanna upp och reda ut vilka farhågorna var. En av strategierna var att skapa en framgångsrik och trygg arbetsmiljö med hjälp av teknologi och att goda digitala medborgare skulle vara en del av det. Den grunden vi lade har gjort att vår undervisning är relevant och rolig, och eleverna vill vara i skolan. Hela samhället är en del av de beslut vi fattar.

– Det går inte att bara släppa en platta i skolan och tro att allt ska lösa sig utan det handlar om att gå tillbaka till grundfrågan: tror vi att detta är ett bra verktyg för att höja kvaliteten på undervisningen? Tittar vi på pedagogik i allmänhet kan vi se att det som har den största genomslagskraften är relationen mellan läraren och eleven, vilket handlar mycket om kommunikation. Låt oss därför skapa en miljö där denna relation kan stärkas och där kommunikationen kan fördjupas, och där blir förstås teknik en möjliggörare.

Går detta att överföra på svenska skolor?

– Jag tror människor har funnits på jorden tillräckligt länge för att inse att all kunskap går att överföra. Det handlar om att förstå sin egen kontext, människorna runtomkring och vad man värderar. Det handlar också om att få koll på sina begränsningar. Och hur man sedan planerar för att utveckla de lärarna som finns för att de ska kunna utnyttja de verktygen man väljer på bästa sätt. Alla kan köpa ett verktyg men att använda det effektivt handlar om hur man utvecklar sina lärare.

– Att vara en bättre lärare är målet med vårt yrke. Att fortsätta att växa och lära sig är målet för lärare och elever så det är naturligt att inkludera teknik i en lärares och en elevs verktygslåda.

Vad händer på er skola nu?

– Förra året byggde vi ett makerspace för att förstärka naturvetenskap- och teknikämnena. Varje år tycks vi blir mer och mer kreativa och innovativa. Vi planerar att samla på oss plast och bygga skal till telefoner och lärplattor och delar till surfbrädor eftersom vi bor längs med stranden. Det finns också alltid ett behov av att fortsätta att utveckla lärare. Efter den här tioårsperioden är samtliga förhållandevis kompetenta på att integrera teknik i klassrummet, men vi vill fortsätta att utveckla oss själva.

– Jag vill nätverka globalt, så därför har jag snackat ihop mig med Stenkulaskolan i Malmö och vi ska dela erfarenheter och idéer. Jag är väldigt sugen på att få över några av mina lärare hit till Sverige för att titta på hur ni arbetar, och även att få svenska lärare till Nya Zeeland som kan besöka vår skola. Till syvende och sist handlar det om att utnyttja att världen har krympt i takt med globaliseringen så att vi kan befolka den med bättre människor.