Ett rikt Europa med AI

Bättre beräkningsmodeller som tar hänsyn till klimatet och en industri som drivs av en god AI. Märtha Rehnberg, politisk ekonom och futurist, deltar i EU-arbetet som har pågått under ett år och som snart ska presenteras.

– Jag är med i ett arbete inom EU för en visionär strategi för Europas industri. Vi är 20 personer från olika industrier och tillsammans med vice presidenten för EU-kommissionen och kommissionären för den interna marknaden är vi nu i sluttampen, säger Märtha Rehnberg, politisk ekonom och futurist.

– Vi tittar mot 2030 och hur industrierna ser ut då och tänker stort i förhållande till digitalisering och ny teknik. Hållbarhet och innovation är i centrum, men också saker som mental hälsa. Det är inte så att vi ska skapa mer jobb om vi inte skapar rätt jobb.

Hur mäts det här?

– Vi har en del modeller som är rätt bra, exempelvis hur vi räknar på BNP. Däremot så är det inte alla ekonomer som tar all data i beaktning i sina beräkningar när det handlar om att sätta ett ordentligt pris på koldioxid eller naturresurser som speglar den vetenskapliga situationen i ljuset av klimatkrisen.

Vad arbetar ni med utöver det?

– Vi pratar mycket om digitalisering och om exempelvis etiska modeller för AI, men också hur vi kan arbeta fram nyare KPI:er för industrin.

Hur kan nya KPI:er driva tillväxt?

– När man sätter korrekta priser på å ena sidan koldioxid å andra sidan koldioxidfria energikällor gynnar det de industrier som väljer det senare alternativet, där är till exempel Sverige framgångsrikt. Jag tror också att vi kommer att se spännande tekniska lösningar som resten av världen kommer att vilja ha. Inte bara Facebook, Google, Amazon, utan mycket mer diversitet i industrin.

När blir det här verklighet?

– Vi börjar se det redan faktiskt men det handlar om att sprida ut kunskapen. Tekniken finns och tänket finns, men det behöver lite mer korsbefruktning industrier och länder emellan.

Hur tycker du att Sverige står sig?

– Jag hade en spännande diskussion med Jyrki Katainen, vice president för EU-kommissionen, som frågade mig hur man bygger AI som är godvillig. Jag svarade att det går knappt, mer än att den ska ha de rätta värderingarna när den utvecklas. Det gör man genom att se till att utvecklingsteamen är öppna för personer som tänker annorlunda, till exempel filosofer eller politiker och många andra människor som representerar samhället. Det är ett sätt att säkerställa de teknikerna vi utvecklar framöver.

Kommer det direktiv från EU för att utveckla trygg AI?

– Ja, det gör det och de kommer att bygga på just principen om att man har en miljö som representerar samhället när AI:n utvecklas. En annan princip är att visa tydliga exit-strategier, det vill säga hur man trycker på stopp-knappen om det inte går som man vill. Dessa direktiv kommer inom några måander och därefter ska de ut i akademin och industrin de kommande fem åren.

Hur förhåller sig Sverige med USA på dessa områden?

– Man tror ju gärna att amerikanarna är superdigitaliserade och det är de inom vissa områden, inte minst om man tänker på Silicon Valley. Men där finns fortfarande många industrier som ännu inte hoppat på digitaliseringsvågen ordentligt, på samma sätt som vi i Sverige. Samtidigt som vi kanske har rört oss lite för snabbt inom vissa områden. Än så länge är det med andra ord svårt att kora en vinnare på just det området.

4 april 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Elisabeth NoredigitFoto Fredrik Kron, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng