Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Appar glömmer barnen

Lärare i förskolan använder ofta plattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men barnen lär sig i första hand att spela och tar inte till sig det pedagogiska innehållet, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 13 november 2018 it i skolan

tre-barn-som-skrattar-tillsammans.jpg

– Det är vanligt att lärare och barn har olika perspektiv på de digitala aktiviteterna. När lärarna vill att barnen ska använda datorplattor och appar som pedagogiska verktyg och barnen istället vill spela leder det till att barn och lärare får svårt att mötas. Följden blir att barnen tappar intresset för att delta i aktiviteterna, säger avhandlingens författare Malin Nilsen i ett pressmeddelande.

Hon har i sin avhandling studerat barns och lärares samspel i förskolans aktiviteter med datorplattor och appar. Till skillnad från mycket av den tidigare forskningen om barns användning av digital teknologi, som har utgått ifrån att teknologierna bär på antingen risker eller möjligheter för barn, tar hennes avhandling utgångspunkt i faktisk användning. För sin avhandling har Malin Nilsen gjort videoobservationer och intervjuer vid tre förskoleavdelningar med 44 barn.

Pedagogisk potential

Det visar sig att digitala och analoga aktiviteter kan skilja sig mycket åt när det gäller innehåll och deltagande, det vill säga vilken pedagogisk potential som finns i de olika aktiviteterna. I avhandlingen visas detta när barn får spela memory i såväl analog som digital form. De analoga aktiviteterna är mycket tävlingsinriktade och kretsar kring barnens samtal om och fysiska hantering av spelbrickorna som räknas, sorteras och tjuvkikas på.

– När barnen spelar memory digitalt utvecklas istället individuella aktiviteter där barnen spelar en i taget och inte tillsammans. Fokus ligger här på att utforska appens inställningar och på att spela genom trial-and-error, alltså att spela genom prova sig fram, snarare än genom strategiska val, säger Malin Nilsen.

Barnen lär sig i första hand att spela apparna, de tar inte till sig av det pedagogiska innehållet i någon större utsträckning.

malin nilsen , forskare, göteborgs universitet

Dålig design

Hon visar det problematiska med att utgå från att de så kallade pedagogiska apparna fyller en självklar pedagogisk funktion för barn.

– Barnen lär sig i första hand att spela apparna, de tar inte till sig av det pedagogiska innehållet i någon större utsträckning. Det beror på att många pedagogiska appar är bristfälligt designade och inte har utvecklats utifrån ett barnperspektiv. Lärares stöttning av barnen blir därför en avgörande faktor för hur aktiviteterna utvecklas och vilket lärande som görs möjligt, säger Malin Nilsen.

Senaste nytt

Myten om mobilen

18 september 2019

Det snurrar teorier på nätet om att de stora it-jättarna avlyssnar oss via sina appar. Nu har säkerhetsföretaget Wandera gjort ett test för att avliva myten.   

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.

KTH utbildar cybersoldater

17 september 2019

Varje dag sker hundratals cyberattacker mot svenska myndigheter. Attackerna är ett hot mot rikets säkerhet och det öppna, demokratiska samhället. Nu utbildar KTH framtidens cybersoldater i samarbete med Försvarsmakten.

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.