Jag har fått döda djur med posten

– Jag har efter Metoo märkt en skillnad mot förut. Inom gaming så börjar många kvinnor numera att ge andra kvinnor plats, förut var de ofta ensamma kvinnor på sina arbetsplatser och kom det någon ny så konkurrerade de om samma utrymme. Nu börjar tävlandet suddas ut och vi träffas på tjejmingel, tar luncher och stöttar varandra istället.

Allt började 2013 för Paula. Det var då hon gick från att vara Paula Manrique till att bli Paula Fenjima Manrique. Det var alltså då hon blev en gamer, och sedermera en känd person i spelsfären. Efter att ha varit engagerad i film hela livet så trillade hon in på spelandet lite av en slump, men även på grund av att de två branscherna har många gemensamma nämnare. Hon började spela mer och mer, skriva för feber.se och på spelcommunitiet gamereactor. Som ett brev på posten, bokstavligen, kom också hatet.

– Jag fick höra väldigt mycket skit direkt. Då tänkte jag att jag är ju ändå 35, tänk att vara 15-16 år och få höra allt det här? Varför ska man hålla på och spela om det är såhär? Då bestämde jag mig för att inte låta mig tystas utan istället höras ännu mer och satsa hårt.

Nu, fem år senare, så krönikerar Paula på M3.se, har nyligen startat en spelstudio och man kan ofta se henne prata spel och ibland jämställdhet i TV4:s Nyhetsmorgon. Hon var också nyligen initiativtagare för spelvärldens metoo-upprop #vispelarintemed. Med detta engagemang så vill hon vara en röst för alla som inte har plattformarna utåt själva.

– Samtidigt så har ju även hatet blivit värre ju mer jag syns överallt. Jag har fått döda djur hemskickade med posten, blir ofta kallad feministhora och har fått bajs insmetat på min ytterdörr vid något tillfälle. Förut var det svårt att koppla bort det och inte bry sig, men jag har blivit bättre på det.

– Men problemen för mig och andra tjejer inom spelvärlden handlar inte bara om sådant. Utan det är ju fortfarande så att jag och alla tjejer jag känner som spelar online har flera konton där de på vissa av dem utger sig för att vara kille, för att få vara ifred och slippa höra att man att man är alla möjliga saker.

AR-studio och AR i skolan

2017 startade Paula sin spelstudio med fokus på augmented reality. Hon tror nämligen att AR är framtiden; att AR framöver kan komma att ersätta alla former av skärmar som exempelvis tv-apparater, smartphones, dataskärmar och whiteboards i skolan. Istället kommer all information att sitta på huvudet på ett par glasögon eller i en lins och vara konstant, det kommer inte vara något vi lägger ifrån oss ibland. Men det är en lång tid till dess.

– Än så länge är vi självklart inte där, men det känns ändå som rätt satsning att göra. Jag har en grym spelidé och till den sökte jag investerare men de ville göra saker på ett visst sätt och var lite "sätt dig här lilla flicka” i attityden.

– Jag vill gå min egen väg så det där ligger lite på is nu, det kommer när det kommer. Tekniken är så ung och jag ska skapa ett imperium - inte stressa fram något halvdant.

Skolapp mot rasism

Paula tror också mycket på spel inom skolvärlden. Hon är bland annat med som röst åt en kvinnlig karaktär i Sveriges första app mot rasism - Reality Check. Det är ett spel för elever mellan 13-19 år och som är helt anpassat efter skolans läroplan. I spelet väljer man mellan ett antal olika karaktärer med olika bakgrund, och man får svara på vanligt förekommande frågor baserade på vardagsrasism. Genom att använda sig av spelet ska lärare kunna prata om rasism på ett enklare och mer interaktivt sätt.

– Man får hela tiden tänka: Hur ska jag reagera på den här frågan? Och det är ett bra sätt att lära sig, tycker jag.

– Jag spelar också ett annat spel med min elvaårige son och hans kompis på kvällarna. Det är ett biologispel i AR där man exempelvis kan se hur en bebis i rör sig i magen och hur den ser ut, samt varför hjärtat bultar snabbare vid ansträngning, och hur det ser ut då. Det är en helt annat grej än att läsa om det i en bok. De älskar det – och jag med.

Framtiden

För att få till mer spel i skolan så måste skolväsendet komma in i gamet och möta eleverna på deras nivå, då lär sig också barnen mer, menar Paula.

– Barn lär sig väldigt mycket genom att spela online, exempelvis att ta och ge feedback, vara lagledare och organisera sina lag och inte minst att prata engelska vid väldigt tidig ålder. Spel handlar också mycket om logiskt tänkande, gör man A så kommer man till B, och det måste man för att få komma till C, och så vidare. Genom ett spel som Minecraft lär man sig också att man måste blanda olika element för att få fram exempelvis glas, vatten och sand. De lär sig jättemycket som inte jag kunde som barn.

Var är du och vi om tre år när det gäller jämställdheten inom spel, din AR-spelstudio, spelande i skolan och livet i stort?

– Om tre år har jag kommit igång och håller på med spelet som ska bli en stor franchise och mycket mer än bara ett spel – det ska bli ett universum som man kan nörda ner sig i. Angående skolan så ser väl läroplanerna ut på ett visst sätt nu och spel kan vara kostsamt, men jag hoppas att skolan framöver blir modernare i sitt sätt att se värdet av spelande.

– När det gäller jämställdheten så kommer det att se väldigt annorlunda ut, och det på ett bra sätt. Vi tjejer kommer att accepteras mer. Redan idag startas också en hel del VR-företag upp av kvinnor, och sådant kommer bara att bli allt vanligare.

Du låter entusiastisk?

– Absolut. Speciellt vad gäller spelbranschens jämställdhet eftersom den är väldigt färsk och formbar. Det gör den också till en tacksam bransch att kunna få till en skillnad i. Men det var viktigt att vi sade ifrån redan nu genom #vispelarintemed. Sedan är det ju inte bara branschen som är ung utan även majoriteten av de som spelar, och jag tror mycket på dagens ungdom.