Tekniken som förändrar världsekonomin

robot .jpg

Världen blir allt mer robotiserad, digitaliserad och uppkopplad och 2020 spås det finnas hela 20,4 miljarder uppkopplade enheter runtom i världen. Alla frid och fröjd med det? Nej, inte enligt Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

– Det finns två olika läger och de består av optimister och pessimister. Samhällsvetarna är mer intresserade av samhälleliga diskussioner och är ofta mer kritiska till digitaliseringen, vilket verkligen behövs. De tekniska forskarna ser ofta bara konkreta lösningar och tänker inte på vad som händer med samhället, eller ifall det som händer är bra eller dåligt.

Jan Nolin 960640.jpg

Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås. Foto: Ulf Nilsson.

Jan Nolin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås och har under de senaste åren gjort sig ett namn som professorn som lyfter ett varningens finger för den pågående och fortsatta digitaliseringen. 

 Det blir också alltid svårare att forska om digitaliseringen, ingen kan säga om det som händer är bra eller dåligt utan det man kan påtala är att man inte vet. På sätt och vis är vi mitt inne i ett öppet okontrollerat experiment vilket är något som man i experimentell vetenskap alltid försöker undvika. För att få säker kunskap försöker man ha kontrollerade experiment där man kan dra variabler och räkna ut orsak och verkan av vad det är vi ser, men nu har ingen någon aning om vad som händer eftersom allt händer så snabbt och med komplexa effekter.

Framtida arbetsmarknaden

Jan Nolin ser ett antal stora potentiella hot i och med att världen blir allt mer uppkopplad, smart och autonom, och ett av dem rör arbetsmarknaden. Även där finns det två olika läger av forskare där vissa säger att arbeten kommer att försvinna i och med automatiseringen medan andra menar att gamla jobb ersätts av nya. Ett färskt exempel rapporteras av Singularity Hub som skriver om hur robotar skapat 100 000 nya jobb på Amazon, ett annat ges av Wired som skriver om att nästa sorts industriarbetare är programmerare. Andra framtidsforskare är inte lika säkra på att jobben kommer kunna ersättas, och till denna grupp tillhör Jan Nolin.

Den här gången kommer det också vara de välutbildade jobben som försvinner, och de bär hela nationens ekonomi och går över egentligen alla arbetssektorer.

Jan Nolin , professor i biblioteks- och informationsvetenskap

 Tekniken kommer förändra hela arbetsmarknaden och på sikt hela världsekonomin. En skillnad mot tidigare gånger arbetsmarknaden förändrats är att då var det de lågutbildade jobben som slogs ut. Nu kommer det också vara de välutbildade jobben som medelklassen har som försvinner, och de bär hela nationens ekonomi och går över egentligen alla arbetssektorer. Det som blir kvar är väldigt enkla jobb och de allra mest avancerade jobben.

Jan Nolin tror att arbetsmarknaden kan se stora förändringar redan fram till 2020, och att femårsperioden efter det, mellan 2020 och 2025, blir vital då förändringarna kommer att ske snabbare. Självkörande bilar kommer slå ut taxibranschen, åkeribranschen och alla andra branscher som bygger på att förare kör. Han menar också att det finns frågetecken i den tekniska infrastrukturen mellan människa och maskin, vem ska egentligen göra vad?

 Vi är ju oftast en negativ arbetsenhet jämfört med maskinen eftersom vi är dyra, oberäkneliga och kan bli sjuka. Vi kostar i arbetsgivaravgifter, tar semester, vill ha ledigt på helgen och har pensioner som ska betalas in. Sedan är det ju också så att de arbeten som kommer försvinna är ju de som går att göra kodbara, och då blir de som är kvar kanske inte så roliga.

Nya sorters terrorhot? 

En annan aspekt är terrorhotet. Allt fler enheter blir uppkopplade vilket också innebär att de blir sårbara, samtidigt som mer och mer avancerad hackingteknik blir tillgänglig för alla. Terrorister kan hacka sig in på kärnkraftverk, smältverk eller missilanläggning och fullständigt släcka ett land, menar Jan Nolin.

 En ytterligare variant på det är genteknologin som redan nu finns men som framöver kommer bli vardagsteknik. Den gör att även terrorister med små resurser snabbt kan genklona fram virus som attackerar vissa människor med vissa genotyper, och då agera på helt andra geografiska ytor än tidigare.

 Det är som Edward Snowden sa: “Det är svårt att backa ur det här samhället som vi skapat.” Vi väljer mellan övervakningssamhället där kan vi fånga in sådana här typer av terrorister, eller att miljontals personer slås ut. Det är ett djävulsval man måste göra.

Det sista stora hotet handlar om den ekonomiska instabiliteten som det nuvarande och kommande innovationstrycket skapar. Om ett land som brukar ligga bra till i utvecklingen hamnar efter digitalt kan det få förödande konsekvenser efter några år, menar Jan Nolin.

Ekonomier kommer snabbt kunna förändras från tillväxt till stagnation om man inte hänger med, vilket sedan kan leda till olika typer av politiska och militära konflikter.

Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap

 WEF:s chef Kluas Schwab skrev 2016 en bok som betonande detta. När nyckelteknologier som exempelvis blockchain, AI och bioteknologi kombineras allt mer så kommer ekonomier snabbt kunna förändras från tillväxt till stagnation om man inte hänger med, vilket sedan kan leda till olika typer av politiska och militära konflikter.

Du verkar tycka att det finns mycket nackdelar och hot i och med utvecklingen som råder. Men finns det inte en aspekt av att vi människor faktiskt verkar gilla att vara mer uppkopplade och få allt mer information?

 Det stora problemet nu är att vi blir överbelamrade med information. På 1900-talet var det svårt att hitta information men nu är det svårt att sålla fram rätt information istället. Det publiceras fler saker på ett år nu än de 4 000 åren före 2000-talet. Till hjälp mot detta har Google, Facebook och Twitter skapat filteringstraditioner som bestämmer vad som ska komma fram beroende på vad vi gillar, men det går inte alltid så bra. Som under USA:s valrörelse exempelvis då vågen av falska nyheter gick igenom begränsade filter och personer blev inlåsta i diverse filterbubblor, blev faktaresistenta och vi hamnar i något sorts post-sanningssamhälle där källkritik inte fungerar.

– Jag hoppas att dessa filterbubblor inte får lika stor inverkan på de viktiga valen som stundar i Europa under året, men det vet ju ingen svaret på än. Det, som så mycket annat, får framtiden utvisa.

7 mars 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfsson digit

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng