Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ny teknik för DNA-vård

Mindre, snabbare och billigare utrustning för DNA-sekvensering kan bli verklighet med en ny metod där man använder nanosprickor, ytterst små sprickor eller luftgap, i elektriskt ledande material. Sådana så kallade tunnelövergångar kan lösa viktiga tekniska utmaningar som nanovetenskapen idag ställs inför, till exempel inom medicinsk forskning. Det visar ny forskning vid KTH.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 6 juli 2018 it i vården

en blåfärgad dna-sträng.jpg

I sin avhandling Crack-junctions: Bridging the gap between nano electronics and giga manufacturing beskriver Valentin Dubois hur man kan tillämpa de unika egenskaperna hos nanosprickor i elektriskt ledande material samt utveckla ett nytt sätt att producera elektrodpar med nanometerbreda luftgap.

– Jag upptäckte att de elektriska övergångar, tunnelövergångar, som skapades på detta sätt skulle kunna lösa viktiga tekniska utmaningar som nanovetenskapen idag ställs inför. Sprickgenererade tunnelövergångar har förutsättningar att möjliggöra nya, ännu inte undersökta, experimentella konfigurationer för att utforska och utnyttja fysik, och snart även biologi, på nano- och molekylnivå, säger Valentin Dubois, doktorand på avdelningen för mikro- och nanosystemteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

DNA-sekvensering tillämpas i en rad områden i dag. Inom medicin använder man DNA-sekvensering för att identifiera, diagnostisera och möjligen hitta botemedel för sjukdomar. På längre sikt kommer metoden kunna användas också i medicinska utredningar, där vården skräddarsys enligt en molekyl- eller cellanalys av en enskild patient.

Mindre, snabbare, billigare

Problemet med dagens optiska DNA-sekvenserare är att processerna är långsamma och utrustningen är skrymmande och dyr. Valentin Dubois har tillsammans med sina handledare utvecklat en metod där man med hjälp av nanosprickor bland annat kan utveckla DNA-sekvenserare som är avsevärt mycket mindre, snabbare och billigare.

– Vår metod kan i princip möjliggöra DNA-sekvenserare som skulle bestå av en enkel USB-ansluten dockningsstation, i en storlek motsvarande en liten smartphone, som skulle kosta mindre än 1 000 kronor att köpa. Och vem som helst skulle kunna använda den utan någon särskild utbildning. Det skulle förhoppningsvis bli möjligt att bestämma en persons arvsmassa på några tiotals minuter, istället för som nu där det tar dagar, säger han.

Nanosprickor identifierades som en möjlig mönstringsteknik för mikro- och nanoelektronik för drygt tio år sedan. Fördelen med den teknologi som Valentin Dubois presenterar i sin avhandling är att man med den kan framställa sprickor som är precis så små som behövs och dessutom miljoner av dem parallellt.

 Valentin Dubois arbetar vidare med teknologier för DNA-sekvensering på Broad Institute i Boston. Han fick nyligen Wallenberg Post-doctoral Fellowship för att göra sin forskning där.

 

Senaste nytt

Regeringens nya uppdrag

19 juli 2018

Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet i uppdrag att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom digitalisering. 

Handlingsplan för cybersäkerhet

18 juli 2018

Nu ska arbetet med Sveriges cybersäkerhet effektiviseras ytterligare när sju tunga myndigheter ska ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. MSB har det sammanhållande ansvaret för regeringens initiativ. 

Myrsteg för robotar

17 juli 2018

Genom att imitera myrors beteende kan robotar bli både billigare och mer tillförlitliga i sin navigering, visar ny forskning från Örebro universitet.

Svensk läkare med på resan

17 juli 2018

Halkat i Honduras eller ont i halsen i Honolulu - i appen HelpMe kan resenärer utomlands för första gången få medicinsk rådgivning på svenska dygnet runt genom video eller chatt.

Satsning på smartare småföretag

13 juli 2018

Regeringen satsar på ökad digital konkurrenskraft för småföretag. Nu får Tillväxtverket 5 miljoner kronor för att utveckla och genomföra ett program för att öka kunskapen i småföretags ledningar och styrelser om hur företagen kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Norrbotten störst på datacenter

12 juli 2018

Övre Norrland ska bli världsledande inom området datacenter och storskalig datahantering. Det är målet med projektet Datacenter Innovation Region som drivs av Luleå tekniska universitet och finansieras av bland annat Tillväxtverket.