Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Fördel fjärrundervisning

Umeå kommun bedriver fjärrundervisning i 19 olika språk, vilket ger eleverna både språklig och digital kompetens. För andra ämnen går det att ansöka om försöksverksamhet och nu hoppas Umeå att det ska bli möjligt att fjärrundervisa i fler ämnen.

Text Tim Leffler Foto Fredrik Kron, Adobestock 20 juni 2018 it i skolan

Regeringen menar att alla barn och unga ska få en likvärdig tillgång till bra undervisning oavsett var man bor i landet. Därför förlänger man den försöksverksamhet som syftar till att låta kommuner ansöka om att få bedriva fjärrundervisning i fler ämnen än i språk, som idag är tillåtet. Tidigare var tanken att den försöksverksamheten skulle upphöra i juni år 2018, men tiden har nu förlängts till sista juni år 2019. 

Umeå är en av de kommuner som idag bedriver undervisning i språk.

– I dagsläget bedriver vi fjärrundervisning i totalt 19 olika språk. Det är en process som vi har jobbat med i drygt tre år. Tidigare hade vi modersmålslärare som åkte ut till våra elever i ytterområdet och det gick åt så pass mycket tid att det tillslut var svårt att få ihop. Det blev startskottet på att vi börja titta på fjärrundervisning, säger Peter Hjelm, verksamhetsutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun.

– Syftet är att många av eleverna i vår kommun kan vara ensamma i sitt språk, och då blir det en ganska enahanda en-till-en-undervisning. Forskning visar ju att man lär sig språk bäst tillsammans med andra, så vi tänkte att vi kunde få ihop en grupp elever som exempelvis har arabiska som modersmål så får de en till språklig domän och stärka sin kulturella identitet, eftersom det annars kan vara så att de bara talar sitt modersmål hemma. Därför har vi nu modersmålsundervisning från lågstadiet upp till högstadiet och utvecklingen har varit väldigt positiv.

Vad är viktigt att tänka på i fjärrundervisning?

– Ja, det skiljer ju sig från när man träffar dem fysiskt i ett klassrum jämfört med en skärm. Men vi har en utvecklingsgrupp och de lärare som bedriver fjärrundervisning träffar jag en gång i månaden. Där har vi uppstyrda aktiviteter med fokus på att utveckla både pedagogik och metodik. Vi har bland annat jobbat mycket med att de spelar in sina lektioner så kan vi titta på dem i vår utvecklingsgrupp och så ger vi feedback till varandra. När man har arbetat ett tag med fjärrundervisning kan man också se hur man kan använda delar från fjärrundervisningen i det fysiska klassrummet.

Vad säger grannkommunerna om ert arbete?

– Ja, år två när vi började med undervisning 4-6 var det flera kommuner som hörde av sig till oss eftersom de har elever där de inte har möjlighet att få tag i lärare. Om det då schemamässigt har gått att lösa har vi ordnat ett avtal och hjälpt dem. De sista åren är det totalt sex kommuner vi har hjälpt både i modersmålsundervisning och i studiehandledning vilket är fantastiskt roligt.

Vad säger eleverna?

– De får lära sig två saker egentligen. Dels lär de sig språket, dels får de en grymt bra digital kompetens. Sen tar ju saker och ting förstås tid, så därför måste man vara uthållig. De allra yngsta eleverna är inte vana vid tangentbord utan snarare att man trycker på en skärm och så händer saker och ting, så där får man arbete lite annorlunda med själva undervisningen. Vi jobbar exempelvis mycket med att det ska vara interaktion och att elever ska vara med och agera, och med den plattformen vi jobbar med tycker jag att vi kan göra det. Med stigande ålder blir det således mer och mer avancerade övningar.

Hur ser framtiden ut för fjärrundervisning?

– Min förhoppning att det blir tillåtet i fler ämnen.

Rekommenderad läsning

"Digitala verktyg ger elever bättre betyg"

5 okt 2016 it i skolan

snip pär sundström.JPG snip pär sundström.JPG snip pär sundström.JPG video

Google apps for education och andra verktyg lyfter lärandet på skolorna i Umeå. Pär Sundström, utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen i kommunen, berättar hur det pedagogiska anpassas för bästa resultat.

"2009 låg vi i botten - sedan digitaliserade vi"

5 okt 2016 ledarskap

Snip nordmaling.JPG Snip nordmaling.JPG Snip nordmaling.JPG video

2009 placerade sig Nordmalings kommun bland de lägre i Sverige när det kom till måluppfyllelse och de började då använda digitala verktyg för att nå bättre resultat - 2016 blev de som en av tio kommuner utvalda till projektet LEDA för smartare välfärd. Och resan har bara börjat, nu börjar en mer intensiv omvärldsorientering.

Ändrad demografi skapar digitaliseringsbehov

5 okt 2016 digitalt ledarskap

Tomas Forsberg.JPG Tomas Forsberg.JPG Tomas Forsberg.JPG video

Umeå kommuns demografi är i förändring med allt fler äldre personer och allt mindre pengar i skatteintäkter gör att digitaliseringen inte bara är ett intresse i kommunen - den är en ren nödvändighet, menar Tomas Forsberg, it-chef.

Anne Bamford: Höj lärarnas status

6 okt 2016 it i skolan

bamford 960x640.jpg bamford 960x640.jpg bamford 960x640.jpg

Professor Anne Bamford menar att Sverige har redskapen för att lyckas bättre i skolan, men att skon klämmer på vissa ställen.
 Lärarna känner sig inte tillräckligt värdefulla och de är alltför upptagna i det vardagliga skötandet av skolan och kan inte fokusera på att inspirera och lära ut.

Extra gymnasieår om infrastruktur i Umeå

16 mar 2017 it i skolan

NTI.jpg NTI.jpg NTI.jpg

NTI-gymnasiet i Umeå ger möjligheten för landets teknikelever att gå ett fjärde år, ett så kallat T4-år, med fokus på it-infrastruktur. Sedan tidigare har elever kunnat gå ett extra år inom mjukvarudesign.

Sveriges bästa skola

13 apr 2018 it i skolan

Stenkulaskolan i malmö.jpg Stenkulaskolan i malmö.jpg Stenkulaskolan i malmö.jpg video

Stenkulaskolan strax utanför Rosengård i Malmö vill vara Sveriges bästa grundskola när år 2019 är slut. För det krävs kunniga lärare som har en förståelse för när och varför digitalisering är bra.

Lanseringen Lika för lärare

12 apr 2018 it i skolan

skola-lika-för-lärare-redigerad-960640.jpg skola-lika-för-lärare-redigerad-960640.jpg skola-lika-för-lärare-redigerad-960640.jpg video

Med SKL:s nya verktyg Lika för lärare ska Sveriges lärare få hjälp att prioritera i sin digitala skolvardag. Lansering är 19 april och projektledare är Johanna Karlén.  

Inga försökskaniner

13 apr 2018 it i skolan

nationella-digitala-prov-960640.jpg nationella-digitala-prov-960640.jpg nationella-digitala-prov-960640.jpg video

Från och med 2022 blir nationella proven digitala. Det innebär att proven är anonymiserade och förhoppningsvis mer likvärdiga. Trots att förändringen ska ske snart finns det ingen risk att eleverna hamnar mellan stolarna. Det menar Karin Hector-Stahre på Skolverket.