Så blir Helsingborg bäst på AI

– Vi ville skapa nyfikenhet och öka förståelsen kring vad man kan göra och inte. Det är ett problem för mig om folk tror att det är någon sorts magi som man kan applicera på vad som helst och så är det ju inte, säger Martin Güll, Helsingborgs stads digitaliseringsdirektör. 

Martin Güll tycker att det kan bli ett dilemma om AI hela tiden bara uppfattas som ett buzzword och han anser att kunskapsnivån än så länge är relativt låg på området. Därför har de greppat tag i den artificiella stafettpinnen och har nu som mål att bli bäst på det bland Sveriges kommuner. Ett första steg, på det Martin ser som en lång träningsresa, ägde rum häromveckan när han och kollegorna på Helsingborgs stad anordnade en AI-dag och bjöd in både kommuner och företag.

– På förmiddagen fick leverantörerna pitcha några AI-case och under eftermiddagen fick alla sitta i workshops, göra behovsguider och lösa dilemman ihop. Vi hann komma in på många konkreta områden såsom chattbotar, business intelligence, enklare robotar (RPA) och machine learning, och höjde nog på så vis kompetensnivån en aning i staden.

Snabbare processer och bättre service

Helsingborgs stad ser med sina 10 000 anställda inom offentlig sektor många olika anledningar till att bli bäst på AI. Den mest grundläggande är samma som också gäller för all annan digitalisering, nämligen demografin. De får flera kunder men inte mer intäkter, vilket gör att de måste jobba smartare. En annan anledning är deras långa historia av gamla system.

– Programmen vi använder har varit med väldigt länge och våra medarbetare sitter och knappar i dåliga användargränssnitt i dåliga system. Vi vill förbättra deras arbetsmiljö. En annan del är också kundernas förväntan. Möter de en chattbot eller en robot hos privata företag vill de ha samma service hos kommunen också. Där kan vi få till snabbare processer och slippa alla högarna med papper när det handlar om diverse tillstånd, bygglov och så vidare. AI:n kan jobba dygnet runt, blir aldrig trött och kan fortare återkoppla till invånarna.

Martin Güll tror också att artificiell intelligens framöver kan bli bättre på att lära känna invånarna och anpassa sig efter deras liv. Exempelvis så kan AI:n se att i ett visst område så söker många efter bygglov, och då se till att underlätta hur man lämnar in en sådan. Han tror också på ett Helsingborg med ökad trygghet genom smart belysning eller trygghetsövervakning i city samt AI-assistenter för äldre i hemmet.

– Lite längre fram tror jag också att varje elev kan ha en artificiell personlig studiehandledare som följer varje moment och som redogör vad eleven behöver arbeta med för att bättra sig.

Hur ser AI-satsningen i Helsingborg ut om tre år?

– Då kommer det att pågå massvis med parallella AI-projekt som sparar tid och effektiviserar inom kommunen, och det är inte jag som sitter på ett projektkontor och styr dem. Men däremot ska vi bygga ett gemensamt center of excellence, ett kunskapsstöd för alla verksamheterna.

– Vid den tiden så kommer det också att finnas exempelvis digitala anställda, digitala chefer och robottränare, vilket kommer börja leda till massa frågeställningar: Vem är robotens chef? Kan en robot vara chef över dig? Det kommer bli ett nytt förhållande mellan medarbetarskap och chefsskap när vi får nya sorters kollegor. Och vad får en robot ta beslut om? Eftersom att det traditionellt varit människor i vissa positioner som fått ta beslut, så kommer allt det att behöva ifrågasättas. Men det positiva är ju att vi äntligen kan låta våra medarbetare fokusera på att göra sånt som människor är bäst på, och låta robotarna ta det tråkiga jobbet och de dåliga arbetstiderna.