Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Patienterna föredrar chattbottar

Användningen av AI inom vården har inte kommit lika långt i Sverige som i andra länder. Men patienterna är positiva och pratar hellre med chattbottar än med läkare.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 29 december 2017 it i vården

Liten pojke hos doktorn.jpg

– I takt med att AI och machine learning kommer allt närmare konsumenterna, ser vi också en allt snabbare utveckling av AI-relaterade lösningar inom hälso- och sjukvården, säger Sarah Lidé, branschspecialist inom hälso- och sjukvård på PwC Sverige.

För bara några år sedan var många tveksamma till att läkare via video skulle få genomslag i Sverige medan utvecklingen i dag tyder på det motsatta. Statistik över patientflödet till Kry och Min Doktor visar att småbarnsföräldrar i storstäder och unga vuxna är aktiva besökare av läkare via video.

sara lidé pwc_2.jpg

Sarah Lidé är branschspecialist inom hälso- och sjukvård på PwC Sverige.

FDA driver innovation

AI har varit ett buzzword under 2017 och det finns ett stort intresse både i USA och Europa för teknikens möjligheter att höja kvaliteten i vården för både personal och patienter. Men utvecklingen har kommit olika långt i olika länder, berättar Sarah Lidé.

– Tillämpningen har kommit längre i till exempel USA och Storbritannien än den har i Sverige. Det beror dels på hur vården organiseras och finansieras och dels på inställningen till innovation. USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA är till exempel mycket positiv till innovation medan vi i Sverige generellt är mer avvaktande, bland annat med tanke på viktiga frågor om patientsäkerhet. Samtidigt står vi inför stora utmaningar som behovet av tillgång till vård för en åldrande befolkning. 

Användarvänliga Babylon

I Storbritannien utvärderar NHS, National Health Services, chattbotten Babylon. Den appbaserade lösningen gör en prognos med hjälp av olika frågeformulär. En patient kan till exempel ange att man har ont i huvudet och chatbotten ställer cirka 15 frågor om hur det yttrar sig. Sedan får patienten råd om hur han eller hon ska gå vidare, från att stanna hemma och vila till att söka läkare som systemet bokar tid hos. Lösningen kan liknas vid Sveriges 1177.se men utan de långa väntetider som är ett problem i dag. Babylon är ett sätt att med teknikens hjälp göra vården mer tillgänglig.

Sarah Lidé tycker att Babylon är användarvänlig men det finns ett par frågor om systemet som väntar på svar. 

– Dels handlar det om risken att systemet missbrukas och människor manipulerar det med sina svar för att så snabbt som möjligt få en läkartid. En annan viktig fråga handlar om förtroende – kommer patienterna att lita på och följa chattbottens råd?

Läs mer: Telias chattbottar tar över kundmötet

Stort förtroende för chattbottar 

Tillit är en avgörande fråga för hur tekniken vinner mark, liksom vem som har ansvaret om chattbotten gör en feldiagnos. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att människor i vissa situationer har mycket stort förtroende för chattbottar inom vården. 

– Det finns studier som visar att äldre som får palliativ vård berättade saker om sin hälsa och livssituation för roboten som de inte berättar för läkaren eller annan vårdpersonal.

Här kan chattbotten vara att stöd till personalen i deras strävan att erbjuda så bra vårdlösningar som möjligt. Kanske är det också därför som digital KBT och terapi når goda resultat – det är lättare att anförtro sig åt en robot som inte dömer.

Förändrade yrkesroller

I den internationella PwC-rapporten ”Det är inte science fiction längre - Robotar och AI har kommit för att stanna inom vården” har drygt 1 000 personer från Sverige intervjuats om sin syn på AI och robotar inom vården. Hälften av respondenterna, 48 procent, säger att de är villiga att ha kontakt med en AI-enhet eller robot när de söker vård. Detta ligger i linje med svar som PwC fått i liknande undersökningar från 2015 och 2016 vad gäller användningen av nya tekniska lösningar inom vården. I 2017 undersökningen är kvinnor något mer positiva än män och mest positiva är personer under 45 år.

Minst lika viktigt som patienternas förtroende för digitala vårdlösningar är läkarnas och den övriga vårdpersonalens inställning till den utvecklingen. Här handlar det bland annat om yrkesroller och vad det innebär för läkaren, experten, att patienten har tillgång till all information via e-journaler och chattbottar. Samtidigt tillhör Sverige de länder i världen som har flest läkare per capita men ändå upplever patienterna att de får för lite tid med sin läkare.

– Jag tror att en stor nytta är när AI används för administration och olika beslutsstöd som avlastar läkare och annan vårdpersonal. På så sätt kan läkaren ägna mer tid åt varje patient med bibehållet ansvar för den fortsatta behandlingen.

Läs mer: Ett år med SEB:s chattbot Aida

Vision 2025

Sarah Lidé menar att diagnosstöd och annan implementering av AI inom vården befinner sig i ett tidigt stadie i Sverige. Vissa landsting driver utvecklingen hårdare än andra.

– Regeringen och SKL:s vision för e-hälsa 2025 bidrar till att allt fler blir medvetna om fördelarna med digitala vårdlösningar. Under de närmaste åren kommer mycket att hända och min förhoppning är att tillämpningen av AI genomförs på ett klokt sätt i alla landsting. Det viktiga är att landstingen ställer sig frågan vad patienterna vill ha och hur deras intressen stämmer med vårdkedjan – hur och var kan tekniken tillföra mest värde? Det är också viktigt att landstingen är öppna för smarta lösningar och här är Upphandlingsmyndighetens nya riktlinjer för innovativa upphandlingar en bra grund.

 

 

 

 

 

Rekommenderad läsning

Stena Line på kurs mot smartare service

27 jul 2017 digit

amer_2.jpg amer_2.jpg amer_2.jpg

Med artificial super intelligence, ASI, förändras mänsklighetens livsvillkor i grunden. Eller vad sägs om att leva i 300 år? Stena Lines AI-guru Amer Mohammed förutspår förändringar som får steget från ånga till el att framstå som en bagatell.

Danica Kragic: Robotar gör oss mänskliga

30 okt 2017 ledarskap

KragicDanica_robot_2.jpg KragicDanica_robot_2.jpg KragicDanica_robot_2.jpg

För Danica Kragic på KTH är robotar och AI förutsättningen för bättre vård, bättre utbildning och ett bättre samhälle. Helt enkelt för att robotar ger oss mer tid med andra människor. Men för att komma dit behöver robotar både lära sig diska och läsa manualer.

Telias chattbottar tar över kundmötet

5 jan 2018 digit

crowd.jpg crowd.jpg crowd.jpg

Efter köpet av Humany ska Telia snart kunna erbjuda en helt AI-baserad kundservice med naturlig språkförståelse för olika kontaktytor. 

Fölster: robotar stöper om samhället

24 okt 2016 ledarskap

DSC08767_960x640.jpg DSC08767_960x640.jpg DSC08767_960x640.jpg

Robotar, artificiell intelligens och uppkopplade maskiner förenklar våra liv och arbeten. Men digitaliseringen ställer också frågor om ekonomisk utveckling, välfärd och demokrati på sin spets.

Den största faran är att inte våga

11 nov 2016 gartner symposium

GartnerSymposiumFaranVåga960x640.jpg GartnerSymposiumFaranVåga960x640.jpg GartnerSymposiumFaranVåga960x640.jpg video

Exponential thinking ställer allt på sin spets. När tekniken inte längre är problemet handlar det om att få med ledning och organisation. Niclas Ingeström, CDO i Stena-koncernen, har infört digital fitness då ledningsgrupperna testar drönare, 3D-print och VR-glasögon. Nästa steg är att styrelsen utökas med en robot.

”Artificiell intelligens kommer att påverka oss mest”

27 nov 2016 digitala strategier

Sofia_960x640.jpg Sofia_960x640.jpg Sofia_960x640.jpg

Glöm skräckscenarier där maskine,rna ägnar sin nyvunna intelligens åt att förgöra oss. Problemet är inte artificiell intelligens utan i så fall människorna som står bakom den, menar Sofia Svanteson grundare av Oceans observations, under Digitala strategier.

Innovationsrace mot cancer

18 jan 2017 it i vården

röntgen 960640.jpg röntgen 960640.jpg röntgen 960640.jpg

Akademiska sjukhuset och ett flertal andra aktörer arrangerade för några veckor sedan ett Innovation race där de gemensamt ville förbättra cancervården i Sverige.
 Det kom fram idéer om att med hjälp av AI kunna upptäcka lungcancer tidigare och med 3D-utskrifter samt Hololens förbättra behandlingen vid huvud-hals-cancer, säger Morten Kildal.