Skolan som kräver 3D-print och AI

– Om några år kommer AI att kunna bedöma och reflektera avancerade uppsatser som eleven lämnar in och lärarna kan fokusera på annat, exempelvis den personliga kontakten och elevers utveckling, säger han.

Curt Nicolin gymnasiet är en friskola som ägs dels av Finspångs kommun och dels av regionens industri. Den har från starten 1996 varit icke vinstdriven där all potentiell vinst går tillbaka och investeras i verksamheten. Skolan inriktar sig mycket på teknik och har en regelbunden kontakt med de lokala företagen kring vilken kompetens som behövs och kommer att behövas på arbetsmarknaden.

– Det viktigaste för oss är självklart att finnas till för de elever som går här nu, så måste vi tänka. Men det är också viktigt att vi är relevanta för de som i framtiden kommer hit. Då är det avgörande att vi har tillgång till en värld som skola inte alltid har annars, nämligen den riktiga verkligheten ute på arbetsmarknaden.

– Vi har skrivit på ett samhällskontrakt där vi ska ta ansvar för skolan men också gentemot näringslivet. Vi är en del av samhället, vi är inte bara en skola och inte bara ett företag. Båda delarna måste vara relevanta för varandra för när sedan eleverna tar studenten ska ju företagen vara intresserade av eleverna och eleverna av arbetsplatserna. Det är väldigt viktigt.

3D-print och Hololens

Och det är kanske inte alltid det lättaste att hänga med. Magnus Schenström nämner exemplet att det tog 75 år för telefonen att nå 50 miljoner användare, för Candy Crush tog det tre månader. Det gäller att hela tiden vara på tå och vara öppen för nya satsningar.

– Just nu producerar vi mycket i vår 3D-printrar som vi har på skolan. Eleverna får bygga upp och skriva ut det de vill vilket skapar en effektivare produktion. Det kör vi som ett komplement till att svarva och fräsa med styrda maskiner.

– Vi var också först att som skola börja använda Hololens. Jag vill inom ett par år helst se att alla elever har varsin under lektioner så kan de uppleva och lära sig saker samtidigt.

Magnus Schenström menar att det är fullständigt primärt att skolan följer med i utvecklingen som sker just nu. Många kan uppfatta teknikexplosionen för flummig eller alldeles för visionär, men väljer man att inte följa med i det som sker så kommer skolan att bli frånkörd av verkligheten. Till slut kommer inte skolan vara relevant för ungdomarna att befinna sig i, vilket i sig självklart kan leda till stora problem.

– Skolan har gjort i stort sett samma saker sedan folkskolan blev lagstadgad 1842, men det kommer inte fungera framöver. Det pratas om programmering i matematiken som att det räcker där, så är det inte. Alla måste ta chanserna som utvecklingen innebär.

– Varför skulle inte exempelvis VR kunna bli ett lika naturligt läromedel som böcker eller filmer? Istället för att i ett elevprojekt göra en kort film skulle man kunna välja att göra ett VR-spel där eleverna kan öva sig på hur det är att vara undersköterska exempelvis.

AI som lärar- och elevstöd

Det pratas mycket om VR, AR och annan liknande teknik i skolan just nu, men en utveckling som sker lite i bakgrunden är hur AI kommer att byggas in i denna teknik och andra sätt i undervisningen. Det tror Magnus Schenström kommer att kunna stödja lärande på ett helt annat sätt än vad som fallet varit fram tills nu.

– Visst, det finns självrättande test nu men de är inte speciellt intelligenta. Snart kan AI:n läsa, bedöma och reflektera över uppsatser  - och då kan läraren fokusera på andra uppgifter istället för rutinartade arbeten som alltid tagit upp tid.

– En annan grej som finns runt hörnet är att man skulle kunna ha en AI som studiekamrat. En avatar som jobbar ihop med eleven, förstår exempelvis matematiken på elevens nivå och som kan ta honom eller henne vidare till nästa steg. Och självklart ska eleverna ändå fortsätta att studera tillsammans med sina kamrater, men det ena behöver inte utesluta det andra. Vår uppgift är ju att ge dem bästa verktygen in i deras framtida liv.