Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Tryggare läkning med SUS e-platta

Vid barnkirurgen på Skånes universitetssjukhus i Lund testas nu en specialutvecklad e-platta med krypterad bildhantering. Målet är att erbjuda nyopererade spädbarn och deras familjer garanterad patientsekretess och större trygghet hemma efter operation.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 18 augusti 2017 it i vården

– Högspecialiserad vård kräver speciella lösningar. Med e-plattan hoppas vi kunna erbjuda en tryggare övergång mellan sjukhus och hemmet och därmed underlätta för familjerna den första tiden när barnet är nyopererat, säger Pernilla Stenström, överläkare och barnkirurg på Skånes universitetssjukhus, SUS, i Lund om den pilotstudie där en specialutvecklad e-platta fungerar som kontaktyta mellan föräldrar till nyopererade barn och specialistvården.

Den pågående pilotstudien omfattar barn födda med missbildningar i bäckenbotten, till exempel analatresi, avsaknad av ändtarm, och esofagusatresi, avbrott på matstrupen. Under våren 2018 planeras starten för en större studie som fokuserar på barn med Hirschsprungs sjukdom, en medfödd avsaknad av nervceller i tjocktarmen.

Trygghet viktigast

Varje år föds cirka 30 barn i Sverige med Hirschsprungs sjukdom. Barnen opereras på SUS i Lund under sina första levnadsmånader. Sedan behövs som regel en till tre veckors vårdtid. Under den tiden är familjens trygghet mycket viktig, såväl för anknytningen mellan föräldrar och spädbarn som för barnets läkning.

– Forskning visar att tillgången till stöd och vårdpersonal minskar stressen hos föräldrarna, kortar läktiden och innebär färre återbesök.

Pernilla Stenström framhåller att färre återbesök inte handlar om att spara pengar för vården utan om livskvalitet för familjerna. Inte minst för familjer med flera barn.

Dagens familjer och deras barn kommunicerar till stor del med hjälp av bilder. Här behöver vården hänga med men med maximal sekretess och det säkrar den krypterade bildöverföringen.

Pernilla Stenström , överläkare och barnkirurg på Skånes universitetssjukhus, SUS, i Lund

– Barnkirurgi bedrivs på fyra orter i Sverige och det innebär stora avstånd för många. Alternativet är att familjer som bor långt från sjukhuset kan tvingas vara hemifrån under lång tid på grund av avståndet och behovet av kontroller av barnets sår, matning och viktutveckling. Med e-plattan kan familjerna slippa åka långt och ändå bibehålla högspecialiserad uppföljning från Lund.

Olaglig bildhantering

En viktig orsak till forskningsprojektet är behovet av sekretess för den här patientgruppen. Professor Inger Hallström och professor Boris Magnusson från Lunds Tekniska Högskola, som har utvecklat plattan, har testat den för vård av prematura barn i hemmet. Det var tillgången till krypterad bildhantering som väckte intresset hos Pernilla Stenström.

– Efter operationen behöver vi kunna följa läkningen och de problem som kan uppstå, till exempel svår hudirritation i ändtarmsområdet. Oroliga föräldrar vill skicka bilder för vår bedömning och det innebär att vårdpersonalen behöver ta emot bilder med känslig information. Att hantera bildmaterial på det sättet är inte lagligt och det behövs nya lösningar. Dagens familjer och deras barn kommunicerar till stor del med hjälp av bilder. Här behöver vården hänga med men med maximal sekretess och det säkrar den krypterade bildöverföringen.

Förutom att den specialutvecklade mjukvaran erbjuder krypterad bild- och texthantering kan föräldrarna koppla e-plattan till en våg och överföra barnets vikt samt andra viktiga uppgifter. Till exempel antal blöjbyten som är en viktig information om barn som på grund av sin sjukdom kan behöva det upp till 25 gånger per dygn.

Via e-plattan kan föräldrarna också kontakta en specialistsjuksköterska. Familjerna som deltar i pilotstudien kommer också att kunna delta i en vidareutveckling av e-plattan.

Kort om Hirschsprungs sjukdom

Barn som har Hirschsprungs sjukdom, även kallad aganglionos, saknar nervceller i en del av tarmen. Om det inte finns nervceller kan inte tarmens muskler driva tarminnehållet framåt. Då barnet inte kan tömma tarmen får barnet allvarliga symptom och behöver opereras.

Oftast är det bara en kortare bit av ändtarmen och tjocktarmen som saknar dessa nervceller, men hos en del barn saknas de i hela tjocktarmen och mer sällan i hela mag-tarmkanalen. Hos en del barn märks besvären redan under de första levnadsveckorna, men hos andra kan det ta månader eller år innan besvären blir så tydliga att en läkare kan ställa diagnos.

Hirschsprungs sjukdom visar sig ofta under de första levnadsveckorna eller i samband med att barnet går över från bröstmjölk till modersmjölkersättning eller välling och fastare föda. 

Tarmtömningproblemen blir då svårare att behandla och kan påverka barnet allvarligt. Barnet kan på grund av stoppet i tarmen få en allvarlig infektion, så kallad enterokolit. Bakterier som finns normalt i tarmen bildar giftiga ämnen, toxiner, som snabbt går över från tarmen genom tarmväggen och ut i blodet.

Källa: 1177 Vårdguiden

Dubbel inlärning

E-plattan kommer även att underlätta besök hos lokala vårdgivare.

– Föräldrarna och vårdpersonalen kan koppla upp sig till oss via plattan. Vi kan finnas som resurs under besöket och resultatet blir dubbel inlärning. Vi vill vara en tillgång för kollegor på andra sjukhus och vårdinrättningar och e-plattan bidrar till det.

Under vårens studie kommer etnologen Kristofer Hansson att studera hur ny teknik påverkar vården. Allt ifrån rent tekniskt strul till medarbetarnas acceptans eller avståndstagande av det nya arbetsverktyget.

Rekommenderad läsning

Ny vårdapp gör hemtjänsten säkrare

12 maj 2016 digit

I appen Viva omsorg finns all information hon behöver om de vårdtagare hon ska besöka. Sedan i höstas är vårdappen navet i Vadstena kommuns omsorgsverksamhet.

Digital omsorg ger mer tid åt dem som behöver det

16 maj 2016 digit

Vadstena kommun har genom ett nytt digitalt verktyg lyckats kapa bort fyrtio minuters administration från personalen inom hemtjänsten varje dag. Det får både personalen och brukarna att må bättre när det finns mer tid att till exempel ta en kaffe.

Säkerhet som nummer ett

24 maj 2016 digit

Läkarna och sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset i Uppsala märker inte om en server går ned. Med en virtualiserad lösning kopplas automatiskt andra servrar in och tar över driften.

Nu kliver landstingen in i framtiden

1 aug 2016 it i vården

De tre stora landstingsregionerna har under lång tid förberett sig för den stora digitala transformationen och nu står man äntligen i startgroparna. I höst påbörjas en stor upphandling som ska ta tillvara på de nya möjligheterna.

Så gör du din IoT-satsning säker

2 aug 2016 säkerhet

IoT-trenderna innebär att allt mer av vår verklighet kopplas upp mot nätet, men säkerheten hänger inte alltid med, till exempel inom medicinsk utrustning. Så här undviker du fallgroparna i din IoT-satsning.

Smartness ger trygghet åt äldre

1 sep 2016 digit

Vad har en AI, wearables, ett positioneringssystem för butiker och ett alarmsystem gemensamt? De utgör grunden i svenska Aifloo Smartcare, ett smart övervakningssystem för att ge äldre och sjuka ett tryggt och fritt liv i hemmet.

Västerås skapar Stadens kontrollrum

27 feb 2017 digit

Snart kommer stadens viktigaste samhällsfunktioner vara uppkopplade mot varandra. Västerås stad, Mälarenergi och RISE arbetar för att räddningstjänsten, sjukhusen och kommunhusen ska vara sammankopplade för att trygga tillvaron för medborgarna.

Vårdapp minskar behovet av tolkar

31 mar 2017 it i vården

Med appen Daqatra träffar patienter en läkare via videolänk för rådgivning på arabiska, persiska, dari och kurdiska. Resultatet är tryggare patienter som klarar sig utan tolkar.