Innovationsrace mot cancer

röntgen 960640.jpg

Akademiska sjukhuset och ett flertal andra aktörer arrangerade för några veckor sedan ett Innovation race där de gemensamt ville förbättra cancervården i Sverige.
 Det kom fram idéer om att med hjälp av AI kunna upptäcka lungcancer tidigare och med 3D-utskrifter samt Hololens förbättra behandlingen vid huvud-hals-cancer, säger Morten Kildal. 

Precis innan årsskiftet arrangerade Akademiska Sjukhuset, Microsoft samt läkemedelsföretagen Bristol-Meyer Squibb och Abbvie ihop ett så kallat Innovation race i 52 timmar. Frågeställningen var: ”Kan vi utveckla nya innovativa idéer som kan förbättra cancervården?”, och bland de drygt 50 deltagarna på plats återfanns bland annat läkare, sjukvårdspersonal, programmerare, specialister, tekniker och patienter. 

Det fanns två grupper varav en fokuserade på lungcancer och den andra på huvud-hals-cancer. Sedan satt det även ytterligare trettio experter backstage uppkopplade mot omvärlden för att backa upp de två teamen. Det var första gången som ett sådant event hölls inom sjukvården och en av dem på plats var Morten Kildal, överläkare på Brännskadecentrum och ansvarig för Värdebaserad vård på Akademiska.

 Vi ville testa ett helt nytt arbetssätt för att ta tillvara på de idéer som vi får i det dagliga arbetet när vi jobbar med värdebaserad vård i team med patientrepresentanter. Det finns många idéer och utmaningar som vi inte hinner jobba vidare med vardagen och vi ville se vad vi kan åstadkomma för att förbättra vården för patienterna om vi samlar experter från sjukvård, akademi, företag och patientrepresentanter under en kort men intensiv tidsperiod.

morten_kildalMN (1).jpg

Morten Kildal, överläkare på Brännskadecentrum och ansvarig för Värdebaserad vård på Akademiska.

Resultatet blev tio olika projekt inom väldigt olika områden. Ett projekt handlar om att kunna använda sig av livslånga hälsodata kombinerat med artificiell intelligens för att hitta personer som ligger i riskzonen för att utveckla lungcancer.

 Om man screenar personer för lungcancer tidigare skulle man kunna reducera dödligheten i sjukdomen. Idag krävs det att vi undersöker ett väldigt stort antal människor för att hitta ett fåtal med risk för lungcancer – med AI skulle vi kunna analysera stora mängder data och skapa algoritmer för att på ett bättre sätt identifiera personer som finns i riskzonen. 

Ett annat projekt handlade om att förbättra behandlingen av huvud-hals-cancer med stöd av 3D-modeller och Microsofts Hololens. Målsättningen är att förbättra kommunikationen mellan kirurgteamet som opererar bort cancertumören och patologerna som analyserar vävnadsproven för att undvika missförstånd och därmed minska behovet av strålbehandling eller upprepad kirurgi.

Ett tredje projekt handlade om att hitta ett arbetssätt i vardagen som liknar upplägget för Innovation race.

 Det är ett mycket intressant projekt. Dagligen dyker det upp nya utmaningar, problem och goda idéer om möjliga lösningar. Ofta hinner vi i vardagen inte gå vidare med dessa idéer. Ett Innovation race, eller snarare ett Innovation marathon, i vardagen där frågeställningar och idéer kan skickas till ett backoffice med experter med olika kompetenser skulle kunna underlätta möjligheten att gå från en idé i vardagen till en betydelsefull innovation för patienterna.

Framtiden ljus 

Om man bortser från Innovation Race och tittar mer allmänt så tror Morten Kildal att digitala verktyg och digitaliseringen i sig kan hjälpa sjukvården på många sätt framöver.

 Mycket kommer hända kring kommunikationen och information för patienten. De digitala lösningarna kan öka tryggheten för patienter och anhöriga. De standardiserade återbesöken kommer bli mer ovanliga och mötena kommer ske mer utifrån patientens behov och önskemål.

 Analyser av stora mängder data med artificiell intelligens i elektroniska journaler och inom röntgen och patologi kommer att förbättra möjligheterna att upptäcka sjukdom tidigare, att förbättra och förfina diagnostiken och ge underlag för bättre medicinska beslut för den enskilde patienten.

 Det finns också en stor brist på personal i sjukvården men trots det så får många sjuksköterskor och läkare sköta administrativa rutinuppgifter. Införandet av machine learning kommer att minska behovet av dessa tidskrävande registreringar och ge mer tid åt patientarbetet.

Vi har länge pratat om digitala lösningar inom vården men nu känns tiden mogen.

Morten Kildal , överläkare på Brännskadecentrum och ansvarig för Värdebaserad vård på Akademiska

Morten Kildal tror också att sjukhusen går mot en mer värdebaserad vård där man samlas och byter erfarenheter i team över gränser, och där man framöver kommer kunna samverka på ett helt annat sätt med bättre digitala lösningar.

 Sammanfattningsvis så händer det väldigt mycket nu inom sjukvården. Vi har länge pratat om behovet av digitala lösningar men nu känns det som att tiden är mogen för att införa detta på bred front - även inom sjukvården. Mycket kommer att hända de närmaste åren.

Så du är positiv inför framtiden?

 Ja, inga av projekten som togs fram i Innovation race är orealistiska och många av lösningarna kan mycket väl finnas tillgängliga för sjukvården inom ett par år. Det handlar om att sjukvården, myndigheter och företag tillsammans och i nära samverkan med patientgrupper nu verkligen satsar på att fånga upp bra idéer och skapa förutsättningar för att dessa idéer kan utvecklas till innovationer för att förbättra vården för patienterna.

– Det är en gemensam utmaning för oss alla att utveckla svensk sjukvård. Vi har en mycket bra kvalitet på sjukvården i Sverige, men behovet av smarta, innovativa digitala lösningar är fortfarande mycket stort. I sju av de tio projekten som togs fram under Innovation race var digitala lösningar en central del av projekten.

18 januari 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfssondigit

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng