Nytt it-stöd mot infektioner

Det Vinnovafinansierade projektet består av Sveriges kommuner och landsting, svenska sjukhus, akademiska institutioner och ett par it-företag som samarbetar för att bygga ett it-stöd kring vårdrelaterade infektioner.

– Vi vill komma tillrätta med dessa infektioner som orsakar stora kostnader och medför väldigt mycket lidande för våra patienter, säger innovationsprojektledaren Per Englund vid Karolinska universitetssjukhuset.

Målet är att skapa en bred lösning som utgår från sjukvårdens behov och ska kunna användas både nationellt och internationellt. För att nå dit handlar det huvudsakligen om tre saker, konstaterar han.

– Det första är att se över arbetssätt och processer. Det andra att utbilda personal och patienter kring vad det är för risker och hur man kan skydda sig. Det tredje är ett it-stöd för att lyckas med de båda förstnämnda, säger han.

Viktigt följa patienten 

För att minska risken för vårdrelaterade infektioner måste man kunna följa patienten hela vägen, från vårdcentral till sjukhus och vårdavdelning. Alla i kedjan behöver relevant utbildning och kunskap så att patienten inte utsätter sig själv eller andra för risker.

– Det är hög omsättning av vårdpersonal vilket innebär att personalen ofta har liten erfarenhet av att lösa olika situationer som kommer upp. De behöver därför hjälp med beslutsstöd när de till exempel ska flytta en patient mellan avdelningar eller sjukhus, säger infektionssjuksköterskan Anneli Sandberg vid Karolinska universitetssjukhuset.

Ett systemstöd måste bland annat kunna flagga upp när det finns en förhöjd risk för infektioner eller om det är några särskilda åtgärder som kan rekommenderas. Det är inte helt enkelt med tanke på de många olika system som i dag används runt om i landet.

– Det kräver att vi jobbar med öppna gränssnitt och hittar en standard för hur informationen ska komma upp, säger Per Englund.

Utmaning med vårdskador

En annan utmaning är att vårdrelaterade infektioner är en vårdskada. Därför gäller att skapa ett systemstöd som är inbäddat i de befintliga systemen.

– En förlossningsavdelning kommer exempelvis alltid prioritera att förlösa barn framför vårdrelaterade infektioner. Det gör det viktigt att få in det här tankesättet i vardagen.

Han beskriver projektet som en trestegsraket där det första steget bestod av en analys. Nu är det inne i en förberedande fas där det gäller att ta fram utbildningar och arbetssätt.

– Det tredje steget är ett nationellt införande som säkert kan ge bra effekter om tre till fem år.