Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Nominerad till
Publishingpriset 2017

En smartare it-nyhetssajt

Nominerad till
Publishingpriset 2017

Svenska ögon i skyn upptäcker gasläckor

Svenska Sky Eye Innovations har valt att satsa på drönare långt från konsumentversionerna. Med modern teknik som avancerade sensorer, molnlagring och maskininlärning gör man industriella drönare till effektiva verktyg.

Text Miguel Guerrero Foto Gustav Gerdes 21 oktober 2016 digit

Drönare_2_960x640.jpg

Sky Eye Innovations föddes som en förlängning av flygfilmning när Daniel Sällstedt med en bakgrund i mediebranschen träffade Tomas Krejci, och de båda spånade vidare på drönarnas möjligheter utanför den vanliga filmbranschen.

– Till skillnad från drönare som är byggda för konsumentmarknaden bygger vi drönare som tål att användas dagligen i verksamheterna, och som har helt andra möjligheter till kontroll, datainsamling och analys. Vi tar alltså drönarna ett par led till. Vanliga drönare med enkla kameror ger inte samma beslutsunderlag helt enkelt. Kamerorna vi använder kan ge temperaturinformation ner på decimalen, säger Patrik Hellström, operativt ansvarig på Sky Eye Innovations.

Svenskproducerade drönare

Företaget utvecklar sina egna chassin och monterar även ihop sina tre modeller av drönare själva i Sverige även om man köper styrsystem, komponenter, motorer med mera utomlands. Drönarna är anpassade för att fungera med värmekameror från Flir för att kunna bedriva inspektioner av allt från gasledningar till att hitta områden som kräver eftersläckning efter skogsbränder. De förlitar sig inte heller på mobilnät eller wifi för styrning, ett krav eftersom det ofta saknas tillräcklig infrastruktur vid inspektioner av till exempel oljepipelines. Istället har man egenutvecklad hård- och mjukvara som möjliggör styrning av kamerans funktioner via switchar på radiokontrollen.

– En av skillnaderna mellan våra industriella drönare och andra är att vi kan kontrollera kamerainställningarna från marken. Det gör att du inte behöver tappa någon dyrbar tid för att ta ner kameran om kameran är felinställd. Vi har också möjlighet att flyga drönarna via utplottade punkter på en flight planner. Vid inspektioner av större jordbruk och liknande kan det vara fördelaktigt att använda det, men man flyger aldrig utanför siktlinjen och kan alltid ta över kontrollen manuellt precis som lagen säger.  

Datan från värmekamerorna lagras antingen i externa enheter ombord på drönaren eller på hårddisken som är kopplad till datorn som används för att styra kameran . Informationen kan kombineras med bilder från marken för att ge en helhetsbild av läget.

– Vi samarbetar med ett svenskt företag, Spacemetric, runt programvaran för datamanagement så att man enkelt kan söka på datum och plats för att få den information man behöver. Det gör också att du kan jämföra data mellan olika tidpunkter för analys. I ett senare skede kommer man att kunna få ett datalager med satellitfoton för ännu mer detaljerad upplösning och 3D-bilder, säger Patrik Hellström.

Maskininlärning reducerar personberoendet

Att göra en relevant analys idag kräver tre kompetenser: drönarpilotkompetens, termografisk kompetens och specialistkunskap om det som ska analyseras. Där vill Sky Eye Innovations reducera arbetsinsatsen för kunderna genom att erbjuda automatiserade helhetslösningar för tolkning och analys av insamlat data, så att de bara behöver hyra in en drönarpilot.

– Ta exemplet med eftersläckning. Där kan vi se termografiska hotspots vid en överflygning eftersom stenarna i marken blir varma, men de är inte farliga. Vad brandmän letar efter är andra typer av heta områden under marken som kan utgöra potentiella problem.  Den typen av bedömningar kräver erfarenhet. Vi försöker därför adressera problematiken genom att utveckla algoritmer för maskininlärning som är branschspecifik. Genom att ha den här automatiska analysen i molnet eller i enheten själv vill vi få bort personberoendet, säger Patrik Hellström.

Autonoma drönare bra på landet

Han menar att tekniken för autonoma drönare inte är långt borta, men att det fortfarande finns många hinder för exempelvis automatiska drönarleveranser, inte minst i tätbebyggda områden.

– Den typen av drönare måste vara uppkopplade hela tiden vilket i sig innebär en risk att bli hackade vilket ger precis samma diskussion som för självkörande bilar. Jag tror egentligen fördelen med den typen av drönare inte ligger i urbana områden utan i obebyggda områden. Vi har fått förfrågningar om att bygga lösningar för att hämta och leverera sjukhusprover i länder där det är långt och svårt att transportera sådant. Där tror jag att vi kommer att se exempel på lösningar inom de närmsta åren.

Integritetsaspekten har diskuterats mycket de senaste åren, inte minst sedan konsumentdrönare med möjlighet att koppla in actionkameror blivit allt populärare. Lagstiftningen jämställer idag drönare, även manuellt styrda sådana, med fast monterade kameror vilket Patrik Hellström inte håller med om.

– Det berör inte oss så mycket eftersom vi jobbar med en annan typ av industriell inspektion, men jag tycker inte att lagstiftningen hänger med. Våra drönarpiloter är yrkesarbetare som utför professionella uppdrag, det kan inte jämställas med att montera en fast övervakningskamera.

Rekommenderad läsning

Drönare hittar elfel

1 dec 2017 digit

kraftledning snö.jpg kraftledning snö.jpg kraftledning snö.jpg

Blockkedjor som har hela historiken på alla flygplansdelar och drönare som upptäcker brott i kraftledningar. Ny teknik kan effektivisera många av dagens problem. Det menar Bas de Vos på IFS Labs.

Automatisering lyfter Umeå universitet

6 maj 2016 digit

umea_universitet.jpg umea_universitet.jpg umea_universitet.jpg

ITS vid Umeå universitet har tillsammans med Atea skapat nya flöden för självbetjäning och automatisering med hjälp av virtuella servrar.

Ny vårdapp gör hemtjänsten säkrare

12 maj 2016 digit

vadstena.jpg vadstena.jpg vadstena.jpg

I appen Viva omsorg finns all information hon behöver om de vårdtagare hon ska besöka. Sedan i höstas är vårdappen navet i Vadstena kommuns omsorgsverksamhet.

Vägvalet

17 maj 2016 digit

smedjebacken.jpg smedjebacken.jpg smedjebacken.jpg

Smedjebackens kommun stod vid ett vägskäl. Att förnya och bygga ut sitt datacenter på egen hand var en möjlighet, om än kostsam. Valet blev att outsourca. Här är deras erfarenheter.

Så löste Flash flaskhalsen för Bilia

13 maj 2016 digit

Bilia04.jpg Bilia04.jpg Bilia04.jpg

Sensommaren 2015 blev Bilias it-system segt som sirap. Det kunde ta 30 minuter att logga in och frustrationen bland de 3 000 medarbetarna växte.

Bilias it-avdelning säljer tjänster

13 maj 2016 digit

Bilia11.jpg Bilia11.jpg Bilia11.jpg

Bilias it-verksamhet är så kompetent att den knoppats av i ett dotterbolag som ska sälja tjänster till andra bilåterförsäljare. Även om it-avdelningen utvecklar egna service- och bokningssystem, så är driftmiljön för medarbetarna viktigast.

Digital omsorg ger mer tid åt dem som behöver det

16 maj 2016 digit

vadstena_1.jpg vadstena_1.jpg vadstena_1.jpg

Vadstena kommun har genom ett nytt digitalt verktyg lyckats kapa bort fyrtio minuters administration från personalen inom hemtjänsten varje dag. Det får både personalen och brukarna att må bättre när det finns mer tid att till exempel ta en kaffe.

Säkerhet som nummer ett

24 maj 2016 digit

Highres_Atea_Uppsala.Sjh.U_DSC9092_Kristofer-Samuelsson-Photography.jpg Highres_Atea_Uppsala.Sjh.U_DSC9092_Kristofer-Samuelsson-Photography.jpg Highres_Atea_Uppsala.Sjh.U_DSC9092_Kristofer-Samuelsson-Photography.jpg

Läkarna och sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset i Uppsala märker inte om en server går ned. Med en virtualiserad lösning kopplas automatiskt andra servrar in och tar över driften.