Öppen källkod lyfter kommuner
Öppna källkodslösningar blir en allt viktigare del i kommunernas utvecklingsarbete. Detta betonas också i den handlingsplan för EU-utveckling som Sveriges kommuner och landsting, SKL, håller på att ta fram.
SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet genom att vara ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I rollen ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som medlemsorganisationerna är verksamma inom.
När det gäller digitalisering för att bland annat hitta nya effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom välfärden är trenden tydlig.
– Vi ser ett större intresse för att dela lösningar. Det underlättas om man har byggt i öppen källkod och kan återanvända det som andra gjort och utveckla vidare. På så sätt kan man också ta sådant som utvecklats för andra branscher och modifiera, säger Anders Nordh, programansvarig vid avdelningen för digitalisering på SKL.
Lång tradition på väg att brytas
Det är upp till varje kommun att fatta beslut om vilka systemlösningar man väljer och det finns en lång tradition av att välja lösningar från stora välkända leverantörer.
Läs mer om open source
Artikeln om SKL:s arbete ingår i vår serie om open source utifrån olika perspektiv. Förespråkarna som finns i alla läger av it-branschen konstaterar att det är open source som just nu driver innovationen. I den första artikeln mötte vi Ted Schönbeck, nordisk teknikchef på Red Hat, som konstaterar att nästan alla dagens ledande teknologier har sitt ursprung i open source.
– I dag kan vi se att öppna lösningar börjar bryta ny mark, ett exempel är Open ePlatform – en e-tjänsteplattform byggd helt på öppna tekniker och som är framtagen av Riges, Det är ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Västernorrland: Härnösand, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Örnsköldsvik.
– Ett annat intressant projekt bedrivs inom föreningen Sambruk i syfte att ta fram ett öppet verksamhetssystem för skolan, Ivis.
Erfarenheten talar för open source
Jörgen Sandström, it-chef på SKL, har jobbat med öppen källkod i 15 år och tycker att erfarenheten talar för det.
– Risktagandet blir så mycket mindre och man slipper inlåsningseffekter. Men det hindrar inte att man väljer proprietära lösningar också. Samtidigt är det en annan risk då man inte vet vem som är ägare till källkoden i framtiden.
Han berättar att många i bland annat skolvärlden i dag jobbar med öppna lösningar.
– Där handlar det inte om öppen källkod eller inte, utan helt krasst om det är värt att lägga tusentals kronor på en ny ordbehandlare. Bakom de billigare lösningarna finns ofta ett öppet källkodsalternativ.
Läs mer om ämnet:
