AI och medborgarcentrerad digitalisering i Uppsala

Centrala Uppsala; It, Ai, Verksamhetsutveckling, Kommun

Centrala Uppsala. Foto: Adobe Stock

Uppsalas it-stab stöttar kommunens verksamheter med bland annat robotisering, e-tjänster, webbutveckling och integration. Exempelvis bygger man containerbaserade e-tjänster och tittar på hur AI kan användas för att effektivisera arbetet för kommunens utvecklare. Det långsiktiga målet? Att Uppsala ska vara en av Europas mest digitala platser år 2050.

Delar av det som på Uppsala kommun kallas för IT-staben har de senaste åren genomgått en omstrukturering för att lättare och snabbare kunna möta behov som identifieras ute i verksamheterna.

I den nya utformningen har de fyra områdena webbutveckling, e-tjänster, integration samt robotisering samlats under ett och samma tak, och Saam Koroorian Nordlöf är chef för samtliga av dessa områden. Han och hans team fungerar som en sorts leverantör som är med och utvecklar och driver projekt som verksamheterna i kommunen efterfrågar.  

– Vi kan nu bättre stötta verksamheter i deras olika integrationer och interna utveckling av nya lösningar. Vi har blivit mer som en enhetlig kedja snarare än olika stuprör och utgår från vår idé om förutsättningsförmågor kopplat till nyckelteknik i den digitala omställningen. Områden som webb, automation och AI blir allt viktigare för att möta efterfrågan på ett effektivt och sammanhållet sätt, säger han.

Seniorkortet infört

Ett konkret införande som utvecklingsteamen har arbetat med nyligen är en e-tjänst i vilken seniora medborgare i kommunen kan beställa busskort, kallat Seniorkortet.

Vi strävar efter att ha ett mer utifrån-in-perspektiv i allt vi gör.

– Vi har arbetat med kontainerlösningar, vilket gör att vi lättare har kunnat återanvända strukturer som används i tidigare sammanhang, som för att bygga tjänsten runt borglig vigsel. Genom ett tajt samarbete mellan de fyra teamen kan vi koncentrera oss mer på verksamheten och lägga mindre tid på att reda ut vem som ska göra vad.

AI letar sig in

AI-boomen har förstås letat sig in i den interna systemutvecklingen. Dels genom att många hör av sig och undrar hur generativ AI skulle kunna användas i just deras verksamhet, dels genom initiativ som kommer inifrån teamen.

– Vi har bland annat ett par studenter från Uppsala universitet som ska göra ett ex-jobb hos oss som kommer att beröra AI. Personligen är jag nyfiken på hur AI skulle kunna användas för att hjälpa besökare under Kulturnatten, som äger rum på hösten. I det sammanhanget kanske det skulle kunna gå att implementera en bot som hjälper besökaren att skräddarsy sitt besök, snarare än att man själv sitter och klickar i rutor om vad man är intresserad av.

Ett annat sammanhang som AI skulle kunna vara relevant för enligt Saam Koroorian Nordlöf är inom systemutveckling. Bland annat genom användning av effektivitetshöjande verktyg som Github Copilot och verktyg för ökad säkerhet genom kodanalys.

– Från ett utvecklarperspektiv är det snart lika enkelt och självklart att nyttja AI i sina lösningar som det idag är att nyttja databasteknik för att lagra data, istället för att som förr skriva till fil.

Kommunens nya (digitala) roll

Om han ser på kommunens arbete ur ett lite större samhällsperspektiv tillstår Saam Koroorian Nordlöf att det verkligen är en utmaning att hänga med i utvecklingen, och tillmötesgå alla de behov som invånarna förväntar sig i en och samma tjänst.

Förr i världen kanske en kommuninvånare hade lättare att förstå att exempelvis en skola och en äldreomsorgsförvaltning inte var särskilt knutna till varandra, men nu förväntar sig många att det ska finnas ett digitalt lager, eller täcke, som fångar in alla kommunens verksamheter. Helst genom en enda inloggning på kommunens sajt eller i en app.

– Jag förstår verkligen att det kan finnas en sådan förväntan. Man kanske vill kunna söka grundskola, laborera med förskoleplatser, söka bygglov och ha kontakt med socialförvaltningen i ett och samma gränssnitt; en sorts reception genom vilken jag når allt som en kommun har att erbjuda. Utmaningen för oss som kommun är att det är så otroligt många system och datakällor som måste hänga samman för att vi ska kunna upprätta detta. Men det är klart att det måste gå att göra på sikt.

Saam Koroorian Nordlöf, Uppsala Kommun 2

Saam Koroorian Nordlöf. Foto: Privat

Livsresan som koncept

Dessa tankar är knappast nya i Uppsalas kommunkorridorer. Upplandskommunens långsiktiga mål är att ”göra Uppsala till en av Europas mest digitala platser år 2050”. För att det ska bli möjligt krävs ett övergripande fokus på det som Saam Koroorian Nordlöf och kollegorna på it har börjat kalla för livsresan.  

– Vi strävar efter att ha ett mer utifrån-in-perspektiv i allt vi gör. Om vi ska kunna upprätta ett övergripande gränssnitt och en sammanhållen digital så kallad livsresa för våra kommunmedborgare, måste vi bakom kulisserna skapa bra förutsättningar för att sammanfläta olika system och datakällor. Historiskt har vi varit väldigt duktiga på att leverera it-stöd till olika förvaltningar; nu ska vi lyfta blicken än mer och se hur vi kan bli bättre på att skapa en helhet, och då kommer såväl nya integrationer som mer automation att vara viktigt.  

26 mars 2024Uppdaterad 28 mars 2024Reporter Tim LefflerdigitFoto Adobe Stock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng