Riksbanken: Kontanter måste säkras som betalmedel

– Riksbanken underkänner helt utredningens resonemang kring kontanterna. Om kontanterna ska fungera som betalmedel i framtiden måste det bli en lagstiftning som gäller större delen av handeln. Utredningen nonchalerar riskerna med ett kontantlöst samhälle och det är mycket välkommet att Riksbanken är tydliga i denna fråga, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Tidigare i år lämnade Stockholms läns landshövding Anna Kinberg Batra in sitt betänkande Betalningsutredningen. Där utredde hon, på regeringens uppdrag, statens roll på betalningsmarknaden. I utredningen föreslår hon bland annat att fysiska apotek ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning, men endast för receptbelagda läkemedel.

Den 31:a oktober var sista dagen att lämna remissvar till utredningen, något som Riksbanken har gjort. I sitt svar lyfter Riksbanken fram ett antal kritiska punkter, där man bland annat vill att det ska lagstiftas om att kontanter alltid ska kunna nyttjas för köp av livsnödvändiga varor, det vill säga livsmedel, drivmedel och apoteksvaror.

Kontantuppropet: “Beslutsfattare måste vakna”

Kontantuppropet är ett nätverk av organisationer som verkar för att kontanter ska finnas kvar som betalmedel i Sverige. Ordföranden Björn Eriksson menar att människor riskerar att bli utestängda om kontanter försvinner som betalmedel. Dessutom anser han att det finns beredskapsskäl för att värna kontanterna, då de funkar även vid cyberattacker, större olyckor eller andra samhällskriser. 

– Med kontanter blir vi mindre sårbara och vi inkluderar alla i vårt samhälle. Det är helt obegripligt varför våra politiker med öppna ögon vill avveckla ett fungerande betalsystem. Riksbanken pekar på riskerna – det är dags för våra beslutsfattare att vakna, säger Björn Eriksson.